Micke Larsson, till vardags huvudsekreterare i bärkraft-nätverkets utvecklings- och hållbarhetsråd, har utsetts till Högskolan på Ålands (HÅ) nya styrelseordförande. Under hösten har det stormat kring styrelsen, som inte haft någon ordförande sedan i våras då Lotta Nummelin lämnade uppdraget. Tre styrelsemedlemmar – Ulf Hagström, Annette Höglund-Dönnes och Paula Linderbäck – hoppade av styrelsen i oktober. Enligt den tidigare viceordföranden Ulf Hagström var orsaken att man lagt ner enormt mycket tid och kraft på att driva utvecklingsarbetet och bolagiseringen framåt, men inte känt att man haft stöd från LR. Under hösten blev det känt att LR lägger bolagiseringen av HÅ på is.

Att ta sig an rollen som ny styrelseordförande var inte ett helt lätt beslut för Micke Larsson. Men han har sedan tidigare ett stort engagemang i omställningen av Åland till ett hållbart samhälle, och ser utbildning som en viktig nyckel.

– Jag förstår att det är ett krävande uppdrag. Det finns många studier som visar att regioner som har en högskola i framåtrörelse också ligger i framkant på andra sätt. Min analys är att det behövs en högskola som är på tårna och frodas för att vi ska kunna uppnå de strategiska utvecklingsmålen. Kan jag bidra till det är det något jag bör prioritera, säger han.

I vilken riktning vill du att högskolan ska utvecklas?

– Högskolan behöver vara med och driva det åländska samhället framåt, det är en roll som man inte till fullo har tagit sig. HÅ om tre år är något annat än vad den är i dag. Varken jag eller någon annan kan säga hur, det visar sig. Men det kommer att vara ett resultat av hårda ansträngningar av medarbetarna, styrelsen och de studerande.

Kritiker hävdar att högskolan skulle kunna vara en drivkraft i samhället, men att man har misslyckats och i dag står långt från näringslivet och vad som hade kunnat vara möjligt. Stämmer den bilden?

– Det finns en outnyttjad potential. HÅ om tre år har en större samverkan med företag, offentlig verksamhet och föreningar, vilket förhoppningsvis kan bära frukt.

Ny insikt

Formellt tillträdde Micke Larsson som styrelseordförande den 1 november. Den första tiden har han ägnat åt att sätta sig in i verksamheten och lyssna på vad HÅ:s medarbetare, samt tidigare och nuvarande styrelsemedlemmar, har att säga.

– Jag upplever att högskolan sedan en tid tillbaka är på väg in i en uppåtgående spiral. Ett antal både små och stora initiativ har tagits, det är frön som har såtts som ännu inte har slagit ut i full blom. Det finns en framåtanda som jag inte hade förväntat mig, säger han.

Det finns en kritik mot att styrelsen är begränsad i vad den har möjlighet att göra. Styr LR för mycket?

– Universiteten hör till de äldsta institutionerna i Europa, olika samhällsformer har kommit och gått men lärosätena har bestått. Det har till stor del byggt på autonomi. Kunskapsutveckling är beroende av att man vågar lära sig nytt, testa och ifrågasätta gammal kunskap. Mot den bakgrunden, och att alla organisationer behöver ta ansvar för sin egen verksamhet, är det helt klart att HÅ behöver en hög grad av autonomi i förhållande till sin huvudman. Ur mitt perspektiv är det självklart att LR:s detaljstyrning av högskolan ska och kommer att minska.

Micke Larsson poängterar samtidigt att ett gott samarbete mellan högskolan och LR är en viktig framgångsfaktor.

– Jag tycker att vi har lagt en bra grund för det nu under november och december. Vi har tydliggjort former för hur kommunikationen ska se ut. Det innebär ett möte per kvartal med LR. Mötena är till för avstämning och att säkerställa att samarbetet flyter så bra som möjligt.

Tidigare styrelsemedlemmar har uttryckt en känsla av uppgivenhet och att inte ha ägarens stöd. Vad tror du blir annorlunda nu?

– Det är för tidigt att säga. Helt klart har det funnits många goda krafter i högskolans styrelse i flera omgångar som alla upplever att det inte har lyft. Jag har stor respekt för alla försök som har gjorts. Det finns en risk att det fortsätter, men vi får göra ett försök.

Även tidigare rektorer har uttryckt snarlik kritik. Var ligger problemet och vad ska du göra för att komma vidare?

– Jag är inte naiv. Vi får väl se. Det är lätt att glömma att HÅ:s resurser är relativt begränsade, vi har inte de resurser som Åbo Akademi eller Uppsala universitet har. Kanske har man velat mer än vad som varit praktiskt möjligt utgående från resurserna, det kan hänga ihop med besvikelsen. Det är inte enda orsaken, men en av dem.

Klarar Åland av att ha en egen liten högskola?

– Frågan handlar kanske mer om hur viktigt vi anser att det är att ha en högskola. Jag personligen tror att det är helt avgörande för utvecklingen framöver, och för att vi ska klara av ett självstyre som förutsätter att vi leder och driver samhället nästan på egen hand.

Borde HÅ bolagiseras?

– Utvecklingen måste föras framåt enligt de förutsättningar vi har, nu vet vi vilken väg LR har valt.

Du jobbar sedan tidigare nära LR, hur håller du isär rollerna?

– Det är två skilda uppdrag, men förhoppningsvis kan mina fleråriga erfarenheter från att jobba med LR och dess förvaltning vara till nytta i rollen som ordförande för högskolans styrelse.

Ny styrelse med starka namn

Från och med den 1 januari har HÅ en ny styrelse. Två nyval har gjorts för att öka förankringen i högskolevärlden. Vice ordförande blir Ingegerd Palmér, avgående styrelseordförande vid Högskolan i Gävle, och Oskar Karlström, biträdande professor vid Åbo universitet.

– De tillför en dimension som mig veterligen inte har funnits i tidigare styrelser, säger Micke Larsson.

I januari rivstartar den nya styrelsen med två möten, varav ett längre strategimöte. Ett område man omgående ska titta på är hur fler studerande kan lockas till HÅ.

– Det har gjorts insatser för att öka marknadsföringen under ett par års tid. Enligt de rapporter jag fått har det inte har givit betydande effekt på efterfrågan. God marknadsföring behövs säkert för att nå ut, men det räcker uppenbarligen inte. Vi behöver jobba med utbildningarna och öka efterfrågan, säger Micke Larsson.

Sedan tidigare har det identifierats ett antal förändringar som behöver göras.

– Högskolan måste bli mycket mer flexibel och anpassa sig efter individen. Man måste kunna kombinera studier med jobb, en form av ”snabbspårs-utbildning”. Det låter självklart, men är inte lika enkelt i praktiken. HÅ ska också bli vassare på distansundervisning.

I dag sker undervisningen på svenska, men i framtiden ska engelska vara undervisningsspråk i flera av utbildningarna.

– HÅ behöver också inom en snar framtid ge utbildningar på masternivå, vilket inte har gjorts tidigare. Glädjande nog har HÅ tagit fram ett masterprogram i teknik, automation och förnybara energiformer. Den har engelska som undervisningsspråk och är tänkt att inledas i januari 2024.