– Det vårt projekt vill göra, och har gjort, är att börja ta fram lösningar som är bra för miljön, vattnet och bördigheten, säger Ann Nedergård, projektledare på Ålands vatten.

Projektet heter Smarta vatten, och fick i februari i år landskapsfinansiering för att fortsätta ett arbete med hållbarhet och vattenskydd som påbörjats i tidigare Leader-projekt.

–Smarta vatten har kommit långt sedan vi fick finansiering i våras. Grundtanken är att när vi analyserade näringsbelastningen på dricksvattentäkterna för fyra år sedan visade det sig att ett av de områden som stod för det mesta av belastningen var jordbruket, och det här projektet är ämnat att arbeta fram lösningar som kan ha fördelar för båda sidor. Så vi försöker arbeta med jordbrukarna i stället för emot dem, som vissa ibland har upplevt, säger Ann Nedergård.

– Vi har haft något av en inlärningsperiod och vi kanske inte är bästa vänner med riktigt alla ännu, men vi vill hitta win-win-lösningar i stället för att vara den instans som bara säger nej hela tiden, tillägger hon.

Uppmuntrar till samarbete

I april i år sparkade projektet i gång, med Patricia Wiklund från företaget Invenire som projektkoordinator.

– Det handlar om att få i gång så mycket aktiviteter som möjligt, engagera jordbrukarna och hitta saker de kan göra, på och utanför åkrarna. Och eftersom det är vattnet som är i fokus har vi kartlagt vilka bönder som finns kring samma vattendrag för att uppmuntra dem att kanske samarbeta. Det är ett litet nytt grepp vi har, och jag tror att en viktig del är att man känner sig delaktig i sitt landskap, säger Patricia Wiklund.

Bland annat har man lanserat en hemsida, vattenskydd.ax, och tagit fram en broschyr med enkla och praktiska tips till jordbrukare, inklusive att köra och plöja så att åkrar inte packas för hårt eller dras ut mot vatten, att lämna skyddszoner mellan åkrar och vatten, hur man håller näringsämnen ute ur diken och hur man kan planera sin betesdrift.

Projektet är till stora delar möjligt i och med att man under Leader-projektets gång skapade bra relationer med ett flertal jordbrukare.

– Vi har så kallade demogårdar som vill vara med i projektet där vi har varit och analyserat. I många fall är det vi som har fått lära oss av dem, säger hon.

Viktigt är att man hittar metoder som inte bara tryggar vattnet och miljön, utan som kommer med ett påtagligt incitament, som här är bördigare jordar.

– Genom att eftersträva helhetsmässiga lösningar får man vinningar på alla områden, och det är något vi anser är viktigt. Man ska inte behöva ställa de olika vinningarna mot varandra. De kan dra åt samma håll, säger Patricia Wiklund.

Regndemonstration

Jussi Knaapi, agronom och jordbrukare, fungerar som rådgivare för Smarta vatten och vid onsdagens demonstrationstillfälle vid folkhögskolan i Finström var temat särskilt vattenhantering och torka.

– Vi erbjuder alla typer av mätningstjänster på plats och tittar på biologiska, kemiska och fysiska faktorer för att diagnosticera hur jorden mår. Den demonstrationen vi visar upp i kväll illustrerar på ett enklare sätt hur mycket vatten som rinner av eller igenom olika typer av åkermark, och hur mycket partiklar det vatten som rinner igenom tar med sig. Lärdomen är att genom att ta vara på sina åkrar på ett naturligt sätt kan man se till att mer vatten och näringsämnen stannar i dem efter regn eller bevattning, säger han.

Demonstrationen utförs med en maskin som simulerar regn över fem olika lådor med jordprover, som representerar åkrar i olika skick. Det vatten som rinner av och igenom samlas i varsin genomskinlig behållare, så att mängden kan mätas och vattnets renhet inspekteras.

– Utan att ha genomfört testet är vi egentligen säkra på att betesmarken och regevallen blir de som håller mest fukt och näringsämnen. Av de jordprover tagna från åkrar som just skördats och lämnats öppna vet vi att jorden håller lite mer vatten och fosfor om man tillsätter gips, men inte så att det gör någon dramatisk skillnad. Att sprida ut gips är första hjälpen eller aspirin för dina åkrar, men sen behöver du börja göra något annorlunda, säger Jussi Knaapi.

– Vår rekommendation och det som vi vill se, efter det arbete vi har gjort, är att åkrar efter skördesäsongen och innan sådd inte lämnas kala, utan att där finns någon typ av fång- eller täckgröda, att de lämnas gröna över vintern. Det är vår målsättning, vi siktar ganska högt och ser var vi hamnar, säger Ann Nedergård.