Ålandstidningen berättade i gårdagens tidning att behandlingstiderna i barnskyddsärenden är olagligt långa i 7 av Ålands 16 kommuner, detta enligt en rapport från ÅMHM. I 29 av 323 fall som behandlades mellan den 1 oktober 2017 och den 31 mars 2018 dröjde beslut om utredningskrav i enskilda barnskyddsärenden längre än de sju dagar som fastslås i den blankettlag som reglerar barnskyddsärenden.
Dessutom var 24 av de 64 utredningar som öppnades under tidpunkten fortfarande öppna tre månader efter att barnskyddsärendet anhängiggjorts – trots att barnskyddslagen fastslår att en utredning inte får pågå längre än så.
I dagens tidning svarar Cecilia Berndtsson, Paulina Eklund, socialchef i Finström och Geta, Susann Peltonen, socialsekreterare i Sund och Vårdö och Susanne Lehtinen, socialdirektör i Mariehamn gemensamt i en insändare på de uppmärksammade siffrorna och efterlyser en mera nyanserad bild av situationen.
– Vi vill ge en förklaring till vad ÅMHM-rapporten säger och vad den inte säger. Den här utredningen har enbart tittat på utredningstiden, inte kvalitet eller vad som gjorts. Syftet med lagen är att barn inte ska få vänta oskäligt länge för att få hjälp. Men för att sätta in insatser behöver inte utredningen var slutförd.
Många orsaker
Cecilia Berndtsson säger att Mariehamns barnskydd i dag har en väldigt låg tröskel för att öppna en utredning efter att anmälan inkommit. Att beslut om utredning inte i samtliga fall tagits inom sju dagar kan enligt Cecilia Berndtsson bero på många saker.
– Det är självklart att vi ska sträva efter att hålla oss inom lagens krav. Är det ett akut ärende agerar vi alltid direkt. Annars kan det hända att man behöver träffa olika parter för att skaffa sig en uppfattning om situationen och då drar dagarna lätt i väg.
Många av anmälningarna som inkommer rör dessutom barn som redan är klienter inom barnskyddet, varvid processen redan pågår.
Om utredningstiden säger hon detsamma. Bara för att utredningen inte är avslutad innebär det inte att familjen eller barnet står utan hjälp.
– Är det nödvändigt sätter vi in insatser redan under utredningsarbetet och orsakerna till att utredningstiderna ibland överskrids är många.
I insändaren skriver undertecknarna bland annat att barnskyddsärenden i dag tenderar att vara komplexa till sin karaktär och ofta både tunga och tidskrävande. Samarbete med andra myndigheter som inte arbetar efter samma tidsramar krävs.
– Utredningsarbetet är levande och det tillkommer hela tiden ny information. Det hinner hända saker under utredningsarbetet och ibland reser en part bort eller är inte tillgänglig av andra orsaker. Det finns många bitar som gör att det ser ut som det gör.
Man lyfter också fram att behöriga socialarbetare länge varit en bristvara inom kommunsektorn och personalbristen som en bidragande orsak till att man överskridit behandlingstiderna i arbetet.
Prioriterar barnen
Cecilia Berndtsson säger att det finns utrymme för förbättring vad gäller dokumentering och byråkratiska rutiner men konstaterar samtidigt att barnens välmående sist och slutligen är det viktigaste.
– Om det står mellan att ha pappren i skick efter tre månader eller att prioritera insatser i ett tidigt skede är det viktigare att man gör någonting.
Cecilia Berndtsson och resterande undertecknare av insändaren skriver att inget barn farit illa av att de lagstadgade tidsfristerna överskridits eftersom nödvändiga insatser satts in redan under utredningstiden.
Men finns inte risken att man någon gång gör en miss när man väljer att prioritera ärenden?
– Vi ska sträva efter att beslut fattas inom sju dagar men jag ser det mera som det är viktigt att ingripa omedelbart när man får information om en akut situation.
Mera flexibelt
Inom barnskyddet i Mariehamns stad har man nyligen gjort organisatoriska förändringar för att effektivisera arbetet. Tanken är att gränsdragningen mellan beslut om utredning, utredning och insats ska bli tydligare. Cecilia Berndtsson menar att även det är en förklaring till varför ÅMHM:s siffror ser ut som de gör.
– Vi behöver bli noggrannare med hur vi använder oss av bergrepp kring vad som är vad inom barnskyddet i förhållande till vad lagen säger.
Hon säger att tidsfristerna i grunden är bra eftersom syftet är att barnen inte ska behöva vänta på hjälp. Samtidigt konstaterar hon att de kunde vara mera flexibla.
– Det är ganska snävt eftersom mycket kan hända efter att man har öppnat upp ett ärende.

Kevin Eriksson