De obundna, fs och Ålands framtid har lämnat in ett spörsmål om språkpolitiken.
Vad gör landskapsregeringen för att åtgärda de strukturella fel i det åländska samhället som orsakar det oproportionella behovet av kunskaper i finska, undrar de.
LAGTINGET Det är förstås Åsubs färska utredning om behovet av finska som föranlett spörsmålet som oppositionen, utom Jörgen Strand (fs) och socialdemokraterna, har skrivit under.
Spörsmålsställarna anser att "flera grundläggande brister i det åländska samhället uppdagas, vilka i praktiken tvingar företag, organisationer och offentlig förvaltning att anställa personal med kunskaper i finska för att verksamheten ska kunna fungera".
Statstillhörigheten
De anser att det är statstillhörigheten, alltså det faktum att Åland är en del av Finland, som är problemet eftersom svenskan i Finland urholkas och tvåspråkighet i rask takt ersätts med enspråkighet. Språksituationen medför att åländska ungdomar som studerar i Sverige utestängs från den åländska arbetsmarknaden och stannar kvar i Sverige. Det i sin tur innebär att Åland dräneras på viktig kompetens, skriver de.
Fs:s ordförande Johan Ehn konstaterar att statstillhörigheten leder till de gränshinder som finns mot Sverige, till exempel när det gäller handel och källskatt.
Också språkdebatt?
LR ska besvara spörsmålet inom tio dagar. Också liberalerna och centern vill diskutera språket och föreslår att lagtinget håller en språkdebatt på onsdag nästa vecka. Initiativet är bordlagt i talmanskonferensen till i morgon.
Skillnaden på spörsmål och debatt är att lagtinget i samband med ett spörsmål kan besluta om en hemställan till regeringen, alltså ge regeringen ett uppdrag.

Kerstin Österman