Öl vinner normalt inte på lagring, oavsett hur goda lagringsförhållandena är.
Det 200 år gamla ölet från champagnevraket smakar med stor sannolikhet apa.
Men jästkulturerna kan gå att rädda, och resten av innehållet går att isolera med modern dna-teknik.
Nu vill Stallhagen brygga nytt öl med 200 år gamla beståndsdelar.
CHAMPAGNEVRAKET Jästen i ett öl står för 70-80 procent av smaken. Och hoppet om att lyckas rädda jästkulturer från de bärgade flaskorna är inte helt obefogat.
- Det är en bra och relevant fråga. Moderna ölsorter pastöriseras. Man hettar alltså upp det färdiga ölet för att få bort mikrobiologiska orenheter. Men för 200 år sedan fanns inte den tekniken, är ölet välbevarat och ofiltrerat finns det en chans att isolera jästkulturerna, säger Jens Doos, professor i kemi och avdelningschef för Carlsbergs bryggeriers laboratorium i Köpenhamn.
Ulla Nymand är ansvarig för Carlsbergs arkiv, en avdelning som sköter om recept och uppteckningen av bevarade jästkulturer från alla årgångar av bryggeriets öl instämmer. Men det räcker inte med att jästen bevaras.
Utvinna dna
- Det vanligaste är att man genom analyser försöker få ut den genetiska koden från ölet. Med en exakt innehållsförteckning kan man sedan återskapa ingredienserna som användes i originalreceptet. Vi har själva gjort det i våra laboratorier, berättar hon.
-Vi har pratat om det här, bryggmästaren och jag. Det finns ju av allt att döma fortfarande en aktiv jästkultur i flaskorna, och då finns det vad jag förstår möjlighet att isolera jäststammarna. De kan vi sedan odla och använda i ett nytt öl, säger Janne Laiho, tillförordnad vd på Stallhagen i Godby.
Men först måste landskapsregeringen fatta ett principbeslut om vad man vill göra med flaskorna, menar han.
- Det finns ju bara två flaskor kvar, och behöver komma åt innehållet för att göra vår undersökning. Men vi lämnar gärna proverna vidare till nästa instans efteråt, om man vill ha utlåtanden från olika experter.
Bara några hundra liter
Och det måste gå snabbt, innan jästen dukar under utanför sitt gamla invanda klimat och vattentryck. Sammansättningen går att undersöka med dna-tester, men jästen överlever inte hur länge som helst.
- Jästens betydelse är så stor att även om man har exakt mått på alla andra råvaror så blir det inte samma sak.
Även om själva ölet inte skulle bli någon storsäljare, Janne funderar på att skaffa ett mikrobryggeri som bara gör några hundra liter per bryggning, skulle det stärka både Ålands och Stallhagen som varumärken.
- Jag tror att det skulle kunna ge mycket uppmärksamhet, och vi skulle kunna få hit ölkännare från hela världen för att provsmaka. Men landskapsregeringen måste fatta beslut snabbt. Bara flaskorna har inget värde i sig för dem.
Från landskapsregeringens sida har man valt att inte alls kommentera frågan om huruvida man har fört samtal med Stallhagen. Åtminstone inte till lokala medier. I en intervju med amerikanska CNN säger däremot projektledaren Rainer Juslin att man fört samtal med "ett lokalt ölbryggeri", i syfte att utröna om ölet på något sätt går att återskapa.
Till CNN säger han också att "några" av flaskorna producerats av Juglar. Det lämnar utrymme för spekulationer om vad resten av flaskorna innehåller.

Fredrik Granlund