Arbetsgruppen för utvecklandet av Ålands talerätt inför EG-domstolen kommer med flera förslag för att stärka Ålands talan. – Även om egen talerätt inte är möjlig i dagsläget är det här en klar stärkning av Ålands position, säger talman Roger Nordlund (c).
EU-INFLYTANDE Förnöjsamhet var ordet som präglade lantråd Viveka Erikssons (lib) och talman Roger Nordlunds första omdömen om talerättsarbetsgruppens förslag. Skrivelsen innehåller en rad punkter som stärker Ålands möjlighet att göra sig hörd i domstolsärenden som berör landskapets behörighet.
- De åländska representanterna har gjort ett mycket bra arbete. De har kommit så långt det är möjligt inom ramen för deras uppdrag, säger Roger Nordlund.
Tidigare har det inte funnits en ordentlig beskrivning av hur de åländska åsikterna ska höras i EG-domstolen. Det här har varit ett problem eftersom landskapet genom sin lagstiftningsbehörighet också har stått ansvarigt om något har hanterats felaktigt. Det innebär att Åland kunnat ådömas böter utan att själva ha uttalat sig i ärendet.
Markant ökat inflytande
Arbetsgruppens förslag innehåller flera banbrytande punkter.
För det första ska Finlands regering bli skyldiga att beakta och föra fram landskapsregeringens synpunkter inför domstolen. Det såvida Finland inte har vägande skäl att inte acceptera landskapets åsikter. Har Finland det ska den åländska hållningen framgå i svaret till domstolen.
- Det är en väsentlig skillnad. Tidigare har det varit tvärtom. Då behövde Åland ha vägande skäl för att vi alls skulle bli hörda, säger Roger Nordlund.
För det andra ska alla ärenden beredas i ministerutskottet. Innan den beredningen kan landskapsregeringen ta ett initiativ till möte med statsministern, utrikesministern, Ålandsministern och ansvarig områdesminister.
- Det blir ett sätt att försäkra sig om att alla hörs och att frågan verkligen utreds korrekt, säger biträdande lagtingsdirektör Susanne Eriksson, som är en av de två åländska representanterna i talerättsarbetsgruppen.
- Dessutom ger det oss också möjlighet att uttala oss i ärenden som inte enbart berör vår egen behörighet, men som ändå påverkar oss, säger Viveka Eriksson.
Delad talerätt möjlig
I förslaget finns också en skrivelse som skulle kunna ge Åland möjlighet till parallell talerätt med Finland i EG-domstolen. Skrivelsen är försiktigt formulerad och förklarar att Åland i enskilda fall vid behov kan ges möjlighet att ge en representant från landskapet talerätt.
- Tidigare har det inte funnits en sådan möjlighet, det är ett stort framsteg. Nu återstår det att se hur stor betydelse det får, säger vikarierande EU-enhetschef Sören Silverström som är den andra åländska representanten i arbetsgruppen.
- Jag tycker att talerätten borde kunna tillämpas i alla de fall som Åland dras inför EG-domstol. De är sist och slutligen få och borde kunna betraktas som enskilda fall, säger Roger Nordlund.
Han och Viveka Eriksson är överens om att det nu är viktigt att arbeta för att praxis ska tolkas till förmån för Åland. Förslaget innehåller också en skrivelse att frågan kan omförhandlas om praxis inte fungerar som parterna vill.
Vill ha ändring av konstitutionen
Förslaget förväntas nu antas av regeringen. Innan det har gjorts är framstegen alltså inte klara. Och även om det antas och tillämpas enligt de åländska önskemålen är landskapsregeringen inte i hamn.
- Målet är att vi ska uppnå egen talerätt i domstolsärenden som berör vår behörighet. Det här är bara ett steg i den riktningen, säger Viveka Eriksson.
Roger Nordlund instämmer.
- Det är en svår utmaning. I förslaget beskrivs också situationen inom andra självstyrande regioner i EU. Ingen av dem har egen talerätt. Själva EUs konstitution är uppbyggd så att det är omöjligt. Här borde Åland gå i täten för en förändring, tillägger han.

Tone Nordling