I skolköket i Mariehamn lagas mat till de tre grundskolorna med totalt 1.242 elever och cirka 300 anställda som äter pedagogiska måltider med barnen. Budgeten är 1,67 euro per person och dag, då ingår både lunch och mellanmål.

Men redan innan sommaren flaggade skolköket för att inköpskostnaderna för råvaror började skena och bad om extra anslag.

– Ökningarna började i maj inom vissa produktkategorier. Mer eller mindre varje vecka kommer det utskick från våra leverantörer om höjningar inom olika produktgrupper, säger kostservicechefen Ulrika Carlsson och fortsätter:

– Jag hade dialog med bildningschefen (Mikael Rosbäck reds. anm.) och meddelade att kostnaderna ökar och att vi skulle vilja ha mer pengar. Det blev nej på det. Vi har en tilldelad budget och order om att hålla oss inom den.

Mikael Rosbäck förklarar att det görs ett avtal på förhand mellan bildningsenheten och kostenheten om vad som ska produceras och till vilken kostnad. Inom den budget han ansvarar för finns inte utrymme att gå utanför det som är avtalat.

Följer rekommendationer

För att klara av de ökade kostnaderna gäller det för skolköket att vara kreativa. Förra veckan infördes justeringar i menyn.

– Tidigare har vi haft soppa eller gröt en gång i veckan. Det nya är att vi har soppa en dag och gröt en dag. Upplägget på veckobasis är en gröt- och en soppdag, tisdag och torsdag. De övriga dagarna rullar med olika köttslag, fisk och vegetariskt, säger Ulrika Carlsson.

På önskemål från bildningskansliet ökar man också andelen vegetariska måltider.

Hur säkerställer man att barnen får i sig tillräckligt med näring?

– Näringsmässigt ändras inget, vi följer de nordiska näringsrekommendationerna. En soppa eller pasta carbonara kan näringsmässigt vara lika bra, barnen får i sig kolhydrater och energi.

– Sedan kan ingen tvinga i barnen mat. Det har alltid funnits ett dilemma med selektivt ätande: ”jag tycker inte om det här”. Ju äldre barnen blir desto svårare blir det.

De dagar man haft soppa eller gröt i skolan har barnen ätit bra, säger Ulrika Carlsson.

– Mängden mat vi producerar dessa dagar vittnar tydligt om att många elever faktiskt väljer att äta mat dessa dagar. Gröt och soppa är helt klart rätter som faller många i smaken.

Skolan: ”Vill ha mätta barn”

Förra veckan meddelades skolornas rektorer om korrigeringarna.

– Vår målsättning är att ha mätta och glada barn så att vi kan bedriva vår pedagogiska verksamhet. Matsituationen behöver fungera för att vi ska lyckas med vårt uppdrag. Skulle vi märka att maten försämras kommer vi att trycka på från vårt håll, säger Linus Blomster, rektor vid Strandnäs skola.

– Det är givet att de stigande råvarukostnaderna avspeglar sig i veckomenyerna, däremot upplever jag inte att soppa är ett dåligt lunchalternativ. Det serveras mjukt bröd, ost och frukt som komplement, en fullgod måltid med andra ord. Dagar då det serveras gröt serveras även en matig sallad och frukt eller bröd med pålägg. Vi är nöjda med det personalen åstadkommer utifrån de riktlinjer de har då det gäller skolmaten det här läsåret, säger Petra von Frenckell, biträdande rektor vid Övernäs skola.