Prislappen för årets valrörelse väntas bli drygt 270.000 euro. Det överskrider hela den summa som lagtingsgrupperna har fått i partistöd från landskapet i år, och då är inte socialdemokraternas valbudget medräknad. Men varifrån kommer pengarna och hur spenderas de? - Det behöver partierna inte redovisa.
VAL De säger att de har sparat i fyra år för att ha råd med årets valrörelse. Och i sedvanlig ordning är de också beredda att belåna sig för den dyrköpta uppmärksamheten på annonspelare och i media. De räknar med att investeringen ska betala sig tillbaka genom det eftertraktade partistödet från landskapet.

Landsskapets stöd till lagtingsgrupperna år 2007:
 
Varje lagtingsgrupp har tilldelats en summa på 7.700 euro. Den summan utgår ifrån att varje parti har en fast kanslikostnad.
Därutöver har grupperna fått 6.000 euro per mandat.
Totalt betalas 234.000 euro ut till partierna i år.
Partierna är inte skyldiga att redovisa hur landskapsstödet har använts. Men de ska kunna göra det på begäran.
 
Kommentar: Stödet från landskapet finns i första hand till för att täcka partiernas löpande kostnader. Inte för att sponsra valkampanjerna.- Det hindrar inte att de lägger undan pengar inför valåret, säger lagtingsdirektör Lars Ingmar Johansson.

Finlands partistöd till Åland 2007:
 
Varje år tilldelas landskapsregeringen en summa från riksstödet. 63.000 euro avser den politiska verksamheten. 41.000 euro viks till information: Där avses presstöd och elektronisk information, inte valreklam.
I år kom också ett tilläggsanslag på 13.890 euro.
Pengarna tilldelas både för riksdagsvalet och lagtingsvalet och fördelas efter mandat i lagtinget.
De två största partierna centern och liberalerna har i år fått 13 831 euro vardera.
En ytterligare jämförelsesiffra: Liberalernas kandidat till riksdagsvalet Roger Eriksson fick 6.557 euro i bidrag till sin valfinansiering. Det är alltså hälften av partistödet från Finland.
 
Kommentar: Partierna är skyldiga att redovisa hur de har använt sina pengar.- Det säger sig självt att det här bara är en liten del av valbudgeten för de politiska organisationerna, säger Veronica Johansson på landskapsregeringens kansliavdelning.

- Jag ser att utfallet blir orättvist för oss som ett nytt parti. Vi har inget partistöd att lagra. Men jag skulle ändå inte vilja ändra på systemet, säger Dan Jansén som är partiledare för Hut-gruppen.
- Men jag tycker att valreklamen borde fokusera mer på saklig information och inte vara så översållad av bilder och tomma budskap. Särskilt när det faktiskt handlar om skattemedel.
Liten insyn
Att driva valkampanj i dag är en kostsam historia. Ett exempel på det är priset på en helsidesannons i Ålandstidningen. Den kan kosta mellan 2.500 och 3.000 euro. Men utifrån det finns inte hela sanningen om utgiften för ett parti.
- Den som beställer en lång rad annonser får så klart mängdrabatt, säger Stig Kottelin som är annonschef på Ålandstidningen.
Han räknar med att lagtingsvalet drar in stora summor i annonsintäkter.
Det är svårt att beräkna om partiernas uppgifter om kostnader är rimliga. De exakta priserna för köp av annonser, material och affischplats skyms av ett enda stort spindelnät av sekretess: Skydd mot konkurrens, skydd av kundrelation, skydd av förhandlingsläge.
Inte blir det heller lättare att få insyn när partierna inte behöver redovisa vad de gör med partistödet från landskapet.
Hamstring och belåning
Samtliga partier uppger att pengarna inför valrörelsen i huvudsak kommer från partistödet till lagtingsgrupperna. Det handlar om pengar som har sparats under de fyra åren i lagtinget. Alla utom Hut-gruppen har också uppgett att det kan hända att de lånar pengar antingen till valkampanjen eller för att klara sig perioden efter valet.
- Alla partier har en buffert när det närmar sig val, vi har lagrat 35.000 euro från föregående år, säger centerns kanslisekreterare Camilla Eklund.
Varifrån de övriga 10.000 i budget kommer kan hon inte svara på, på rak arm. Men partiledningen har öppnat för att ansöka om lån om det behövs.
- Personligen har jag en känsla av att vi kommer att överskrida vår beräknade budget, tillägger hon.
En oförutsedd utgiftspost för centern är den nya möjligheten med tv-reklam.
 
Minst och störst nästan lika
Ett snabbt jämförande av partiernas valbudgetar visar att lagtingets minsta parti Ålands Framtid spenderar nästan lika mycket pengar på valet som det största partiet centern.
- Vi har kunnat lägga undan mycket pengar eftersom många arbetar idéellt. Då blir kostnaden för kansliet inte så stor, säger partisekreterare Birgitta Bergman-Jansson. Hon berättar att partiet också tacksamt mottar bidrag från sina medlemmar.
Deras valkampanj har nästan uteslutande gått ut på annonsering.
Ofullständiga uppgifter
Liberalerna är det parti som har uppgett den högsta valbudgeten. Deras partisekreterare Christina Johansson-Gammals säger att hon tror att de andra partierna inte har bakat in alla kostnader de har inför valet.
- I vår budget är alla löner med. Inklusive min egen, säger hon.
Hon berättar att det har blivit svårt att göra valkampanjerna billiga.
- Framförallt för att det är så dyrt att annonsera.
Socialdemokraterna är det enda parti som inte har velat uppge hur mycket de beräknar att lägga ut på valet. Varken när Ålands Radio gjorde en rundringning i förra veckan eller till Ålandstidningen.
- Men det är ingen utifrån som har skjutit till pengar, säger lagtingsledamot Christian Beijar.
Sponsring bara av kandidater
På frågan om sponsring av partierna förekommer blir svaret blankt nej från alla utom från Hut-gruppen.
- Hälften av våra inkomster är sponsorerade, men jag säger inte varifrån de kommer, säger Dan Jansén.
De övriga säger att de aldrig ens har blivit kontaktade av sponsorer. Men alla gör ändå självmant tillägget att de inte kan svara för hur de enskilda kandidaterna gör för att finansiera sina valkampanjer.
- Det är upp till kandidaterna själva att lösa den frågan, men jag tror inte att det rör sig om några stora summor. avslutar Frisinnad samverkans kanslisekreterare Lillan Holmberg.
Partiernas valbudgetar:
Liberalerna: 87.150 euro.
Frisinnad samverkan: 60.000 euro.
Centern: 45.000 euro.
Ålands Framtid: 40.000 euro.
Obunden samling: 37.000 euro.
Hut-gruppen: 2.200 euro. Hälften egna pengar hälften sponsring.
Socialdemokraterna: Redovisar först efter valet.
 
TOTALT: 271.350 euro + socialdemokraternas okända summa.
 
Samtliga uppgifter har bekräftats av partierna.

Tone Nordling