När landskapsregeringen (LR) tog fram havsplanen, som trädde i kraft för Åland i mars 2021, tog man i beaktande både vad havet används till i dagens läge och vad havet har för användningsmöjligheter i framtiden. I och med havsplanen upptäcktes en potential för havsbaserad vindkraft på Åland.

– Man utförde planeringen för att undvika krockar i verksamheter, exempelvis för att undvika att man bygger vindkraftverk i farleder. När vi tog fram havsplanen kom det fram att det finns stora områden av åländska allmänna vatten, det vill säga vatten som LR, lagtinget och ålänningarna har gemensamt, som är väldigt lämpliga för storskaliga havsbaserade vindkraftverk, säger utvecklingsminister Alfons Röblom (HI).

Tvåsiffrigt antal

När potentialen för vindkraftverken framkom började aktörer från när och fjärran att höra av sig till LR. Antalet aktörer som varit intresserade av potentialen för havsbaserade vindkraftsparker på Åland har varit flera sedan start.

– Jag kan inte säga exakt hur många aktörer som hört av sig, men det är ett tvåsiffrigt antal vi pratar om. Det är både jättestora och mindre aktörer som visat intresse. Vissa aktörer har kommit längre och börjat etablera sig på Åland genom att skaffa kontor och anställa personal. Det är framförallt OX2 och Ilmatar som visat tydligt intresse. Den senaste aktören som visat tydligt intresse är Svea Vind Offshore, säger Alfons Röblom.

Enligt honom är det viktigt att betona att projektet Sunnanvind är namnet på det arbete som LR gör för att möjliggöra för privata aktörer och investerare att bygga havsbaserad vindkraft på Åland.

– Ett missförstånd i början har varit att folk har trott att Sunnanvind är ett skilt vindkraftsprojekt. Men det är egentligen taknamnet för att undersöka och möjliggöra för andra aktörer, säger Alfons Röblom.

Principbeslut

Efter semestertiderna fortsätter LR i höst med arbetet att utforma ett principbeslut där man slår fast kriterier för de utomstående aktörerna att utföra undersökningar på vissa områden.

– Aktörerna som sedan får godkännande för sina undersökningar har på sitt eget ansvar att föra en dialog och söka nödvändiga tillstånd. De aktörer som sedan kommer att få undersöka dessa områden har inte någon förtur sedan när det gäller vilka som får tillstånd att verka på områdena, säger Alfons Röblom.

Utvecklingsministern hoppas även att LR kan påbörja arbetet med att ta fram ett koncept för hur LR ska få områdena i arbete.

– Vi måste se till att det blir konkurrensutsättning och ifall områden arrenderas ut måste det ske på ett marknadsmässigt sätt. Det arbetet har redan pågått och kommer att fortsätta pågå mer intensivt under hösten, säger han.

Bland aktörer som Alfons Röblom pratat med har flera nämnt fördelen som skulle finnas för Åland om man kunde erbjuda kunnig arbetskraft.

– Vi ser över utbildningsbehovet och har kontakt med skolor på Åland. Vi har sett att det finns en enorm efterfrågan på kunnigt folk inom förnybar energi och jag ser framför mig hur det här kunde vara en fortsättning på den åländska sjöfartstraditionen. Vi har alla möjligheter att bygga upp utbildningar där man kan utbilda sig inom vindkraft och exempelvis köra båt samtidigt. Vid sidan av kärnarbetet finns bland annat frågan om infrastruktur, där LR har en roll att spela. För havsbaserade vindkraftverk krävs även hamnar som man kan arbeta utifrån, säger han.