Första delen av Sunnanvind-projektet, utredningsfasen Sunnanvind Alfa, är snart klart. Det säger infrastruktur- och klimatminister Camilla Gunell (S) som ansvarar för projektet för havsbaserad vindkraft tillsammans med närings- och miljöminister Jesper Josefsson (C).

Alfa-delen av projektet har bekostats med EU-medel för återhämtning och resiliens, men nu går man in i Sunnanvind Beta, som bekostas av landskapsregeringen (LR). Det innebär förberedelser för och genomförandet av utauktioneringen av vattenområdena.

Ålandstidningen har satt sig ner med de ansvariga ministrarna för att räta ut en hel del frågetecken.

Hur ser tidsplanen ut? Det är ett tudelat budskap, det finns gott om tid, samtidigt som projekten ska auktioneras ut nästa år?

– Det beror på vem man frågar hur bråttom det är. Vår uppfattning är att auktionen ska påbörjas under 2025 och den processen kan ta upp till nio månader. Då är vi inne på 2026. I det skedet borde vi rimligtvis veta vilka områden det handlar om och vilken tidsaxeln är och förhoppningsvis med vilken eller vilka aktörer. Nu har vi tid på oss att ta fram mer fakta om området, säger Camilla Gunell.

Kan det blir ett nej, att det inte är möjligt att bygga en vindkraftspark?

– Inte i det stora hela, men vissa områden kan visa sig vara omöjliga rent tekniskt eller miljömässigt, att det är för djupt eller att botten är för mjuk. Åland har en av världens strängaste miljölagar och en miljökonsekvensbedömning (MKB) kan leda till att man inte bygger på ett visst område, säger Jesper Josefsson.

Det är bra med engagemanget från fältet, men synd att man fokuserar på problemen, när man inte har alla fakta än, säger han också.

– Vi gör MKB och bolagen gör MKB så det blir grundligt utrett. Och även om det inte blir något byggt är data vi får fram värdefull i sig. Vi vet väldigt lite om havsbotten i det här området.

Men kan det bli nej till bygget?

– Man slutar inte med det svaret direkt, i sådant fall tittar man på en annan plats eller bygger på ett annat sätt. Det är samma som när man bygger vägar eller broar; man förverkligar det på ett annat sätt med hänsyn till de fakta man har. Men det är otroligt vad lite kunskap vi har om det här området och oavsett får vi en bra källa till kunskap, säger Camilla Gunell.

Jesper Josefsson säger att det finns ett missförstånd att man utökat området för den planerade parken.

– Det är bara ett utkast. Vi gör hellre MKB på ett för stort områden än på ett för litet så att vi inte behöver göra en till, det är inte kostnadseffektivt. Vi börjar stort och det skalas ner av många olika faktorer, tekniska eller miljömässiga och kommunerna är också en faktor. Var det kan byggas är inte fastslaget och ingen kan säga var eller i vilken skala än, säger han.

Camilla Gunell välkomnar och uppmanar allmänheten och aktörer att komma in med åsikter och inspel.

– Det är naturligt att man påtalar farhågor och rädslor och det är en viktig process att intressenter kommer till tals.

Under Sunnanvinds remissrunda fick man in en hel del synpunkter för projektet, bland annat från myndigheter i riket, som Transport- och kommunikationsverket Traficom.

– Det var inget oväntat att Traficom ger synpunkter, det går till så och det hade varit förvånande om de inte hade gjort det. Och nu säger man här på Åland att Sunnanvind inte tänkt på det här frågorna, men det är precis det man gör nu, samlar in och lyfter alla farhågor, säger Jesper Josefsson.

– Vindkraften ska samexistera med flora och fauna och mänsklig aktivitet, man vill veta hur man gör en samexistens som är bra för alla parter. Och där bevakar en sjöfartsorganisation det den ska bevaka, säger Camilla Gunell.

Vem tjänar på satsningen i reda pengar?

– Enklast kan man säga att kommunerna får fastighetsskatter, men det beror på hur mycket och var det byggs. Man kan beräkna beloppen utgående från olika scenarion, säger Camilla Gunell.

– Man kan jämföra med kommuner i Finland som har havsbaserad vindkraft, men vi vet som sagt inte om det ens kommer att byggas inom kommungränsen och hur mycket. Bolagen talar om väldigt höga summor, många miljoner euro årligen för kommunerna baserat på teoretiskt maximalt i teorin, men det är ingen idé för LR att spekulera, säger Jesper Josefsson.

I Sunnanvindprojektets andra fas ska utredaren Robert Lönnqvist räkna ut olika realistiska scenarion för fastighetsskatten.

Fastighetsskatten går till de kommuner som får vindkraft inom sina kommungränser. Men det kommer att ändra det ekonomiska styrkeförhållandet mellan kommunerna när miljonerna tillkommer vissa. Hur tänker ni med det?

– Det är en omvänd situation där landskapsandelssystemet sköter utjämningen. Robert Lönnqvist ska analysera ekonomin om det flödar in mycket skatt till vissa kommuner medan andra blir utan, säger Camilla Gunell.

– Det kan slå sönder hela landskapsandelssystemet, säger Jesper Josefsson.

När vet man vem som tjänar hur mycket?

– Vid årsskiftet borde vi ha det klart, summorna måste ligga på beslutsfattarnas bord i god tid när besluten ska fattas i kommunerna, säger Camilla Gunell.

Även landskapet tjänar pengar på satsningen.

– Landskapet, det vill säga alla ålänningar, äger vattenområdena och får arrende och det handlar om miljonbelopp, säger Camilla Gunell.

– Vi vill inte arrendera ut om vi inte får pengar för det. Intresset från landskapets håll är att få intäkter, säger Jesper Josefsson.

De bolag som satsar på vindkraft i området tjänar också pengar.

–Vi utgår från att de har en hållbar affärsplan, indikationerna är att det finns en lönsamhet. De som är oroade och ägnar mycket tid åt bolagens lönsamhetskalkyler, det måste man överlåta åt bolagen som sitter på kalkylerna och som ska satsa. Ska du satsa miljardbelopp tror jag nog att du har en affärsplan som du tror på, så fungerar min bild av kapitalismen, säger Camilla Gunell.

Utöver kommunerna, landskapet och företagen vinner också samhället på satsningen säger Camilla Gunell.

LR har gett Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) i uppdrag att titta på den nya näringens ringeffekter för Åland. Det inkluderar leverantörer, underleverantörer och vad som kan bli aktuellt att Åland får i form av arbetsplatser och utbildningar.

– Åsub ska även titta på de negativa effekterna, det är också viktigt. Till exempel hur påverkas turismen, och byggbranschen om all arbetskraft tas till vindkraften?, säger Jesper Josefsson.

Vem har det sista ordet? Det talas om att LR kan köra över kommunerna.

– Vi har sagt att vi önskar att det görs i samarbete med kommunerna. I dagsläget är det kommunerna som godkänner bygglov enligt generalplanerna. Om man fastställt generalplanen och de här aktörerna kommer med bygglovsansökan som är i enlighet med den, då säger man ja. Man kan säga nej om det inte överensstämmer med generalplan. Nu är det viktigt för kommunerna att påverka generalplanen så att den blir som man vill, säger Camilla Gunell.

De aktuella kommunerna Eckerö, Hammarland, Saltvik, Geta, Kumlinge och Brändö har kommit överens om att LR sköter huvudplaneringen av generalplanen. Jesper Josefsson säger att det är där det brustit i kommunikationerna om hur stort område man undersöker, eftersom det upplevs som att kommunerna körts över.

– Kommunerna har all möjlighet att säga var man anser att man kan bygga. Hela det här året och början av nästa år arbetar vi med generalplanen. Kommunerna kan sätta hårda krav, men ju mer krav, desto mindre blir intresset att bygga, säger Jesper Josefsson.

Måste alla de aktuella kommuner säga ja?

– Det är en ny diskussion, att vad händer om fem vill bygga och en säger nej, säger Camilla Gunell.

Kan kommunerna säga nej till projektet om LR antagit ett anbud?

– Nej, inte om projektet inte strider mot bygglovet, säger Camilla Gunell.

Kan man flytta placeringen?

– Nya fakta kräver nya ställningstaganden, säger Camilla Gunell.

– Det kan vara så att alla säger ja, men bara en del av området auktioneras ut av olika skäl. Det är sorgligt i debatten att man säger nej trots att det inte finns ett färdigt förslag, säger Jesper Josefsson.

Men det handlar fortfarande om den stora farhågan att LR kan köra över kommunerna.

– Vi säger inget annat än att vår vilja är att det ska ske i samförstånd och att vi ska hitta en samexistens för alla företeelser. Nu ska vi utreda och söka förutsättningar. Vad det blir och hur det blir får vi ta ställning till sedan, säger Camilla Gunell.

Kan allt leda fram till att det över huvud taget inte ska byggas havsbaserad vindkraft?

– Det finns ett tidsfönster just nu som är öppet och vår uppfattning är att de som är först på banan förverkligas, och också hittar avsättning för sin produktion. Det är den brännpunkten vi jobbar med: att utreda, hinna möta opinionsbildningen och samtidigt hantera bolagens lite skyndsammare agenda att vara snabba på bollen. Det är viktigt att vi gör allt i vår makt för att optimera Ålands möjligheter att lyckas, säger Camilla Gunell.

Vems är vattnen?

– LR äger vattnen, men det är kommunerna som beviljar bygglov, säger Camilla Gunell.

Delar av området ligger inom vissa kommungränser. Andra kommuner påverkas ändå.

– Vårdö har samma horisont även om man inte får fastighetsskatt, där kommer landskapsandelssystemet in.

Vem antar anbuden?

– Det gör LR och auktionen ska följa alla internationella regelverk, säger Camilla Gunell.

LR ska köpa in kompetensen och expertisen för upphandlingen.

– Det är inget unikt, så gör man i Finland och resten av Europa, säger Jesper Josefsson.

Hur resonerar LR kring äganderätten och att privata vatten kommer att påverkas?

– Det berör inga privata vatten, det här är väldigt långt ut från land, 15 kilometer och mer. Det är samma som att färjtrafiken och fiskodlingarna påverkar privata vatten, säger Camilla Gunell.

Det finns politiskt motstånd, kanske främst inom Centern på kommunnivå, hur ska man hantera det?

– Den övergripande majoriteten är positiv. I Centerns valprogram står att vi ska ha en positiv inställning till att utreda möjligheterna. Redan nu finns det sådana som är emot, men en övervägande del av våra medlemmar är för att utreda, och före man har alla fakta säger man varken ja eller nej, säger Jesper Josefsson.

Camilla Gunell säger att det borde ligga i kommunernas näringspolitiska intresse att bredda skattebasen.

– Det offentliga Åland behöver mer resurser. Vårt näringsliv behöver fler ben att stå på.

Det talas om tusen nya jobb, är det realistiskt?

– Det här är en bransch där det är svårt att hitta kompetent personal. Det är bolagen som går ut med antal arbetsplatser och vi är inte bolagen. Men man kan säga att de bolag som etablerat sig på Åland redan har sysselsatt ganska mycket människor på Åland, säger Camilla Gunell.

Gör LR nåt för att garantera att detta kommer åländska företag till del?

– Nej, det kan vi inte. Men det kan gynna samhället genom att det kommer mera människor till Åland, säger Camilla Gunell.

Det talas också om 300–400 vindmöllor på en höjd av upp till 340 meter, är det realistiska siffror? Kan mindre parker komma i fråga för att de stora bolagen ska vara intresserade?

– Det vet vi inte. Det där är ett teoretiskt resonemang. Det beror på vad som är tekniskt möjligt och lönsamt och det ska finnas tillgång till material att bygga dem. Vi kan också välja att bjuda ut mindre områden, säger Camilla Gunell.

Hon säger att om till exempel bara Brändö och Kumlinge är positiva till satsningen, kan det räcka. Men det måste ändå vara tillräckligt stort för att vara intressant, säger Jesper Josefsson.

– Det är inte intressant med fem möllor, då bygger man hellre på land. Åland är intressant för att det är hyfsat grunt, det är nära land och har rätt bra infrastruktur med hamnar och liknande, det ligger mitt mellan Finland och Sverige och det finns framtida planering av vätgasstruktur, det nämner många intressenter, säger han.

Visualiseringen av vindkraftsparken är en del av MKB:n. Den beställs av etablerade aktörer som använder vedertagna metoder.

– I kritiken mot vindkraftsparken misstänkliggör man visualiseringar, att de är fel. Men de som gör visualiseringarna gör ingen vinst på att fuska. Ingen försöker luras eller be dem att dra ner den lite. Det handlar om en teoretisk maximal utbyggnad. Sedan görs nya visualiseringar när man vet hur mycket som kan byggas, säger Jesper Josefsson.

Hur säkerställer LR att Åland får ut något även om det sedan skulle visa sig att den aktör som vann upphandlingen två år senare inte vill/kan bygga?

– När arrendeavtalet är underskrivet börjar arrendet ticka, säger Camilla Gunell.

– Det kan vara miljonbelopp direkt 2026, sedan kan det ta upp till sju år innan det finns möllor på plats, säger Jesper Josefsson.

I alla arrendeavtal säkras det upp att nedmontering är medräknat. Övriga bestämmelser och garantier är inte bestämda än.

Finns det en risk för miljökatastrof?

– Nej, och det är inte klarlagt om det till och med kan ha en positiv miljöpåverkan, säger Camilla Gunell.

– Vi gör en grundlig MKB, det talas om fåglar och fladdermöss och botten. Många påpekar risken för radioaktivitet med cesium, det tittar vi också på genom bottenprover, säger Jesper Josefsson.

Bjuder på studieresa

LR planerar att bjuda in kommunernas och landskapets beslutsfattare och nyckelpersoner på en studieresa i september där man får bekanta sig med den havsbaserade vindkraftsparken Tahkoluoto i Björneborg samt ett besök i Korsnäs där man planerar en park med 150 möllor.

– Det är lite lustigt för det finns många kommuner på finskt håll som försöker locka till sig aktörer, där man sett att kommunerna fått stora intäkter av vindkraften, säger Jesper Josefsson.