Nästan 3.000 personer har skrivit på den namninsamling mot GMO-grödor som överlämnades till landskapsregeringen på onsdagen.
MILJÖ Anna-Linnéa Rundberg, sekreterare i föreningen Ekologiska odlare, är den första att ta till ordet när namnunderskrifterna mot odling av genmodifierade grödor ska överlämnas till landskapsregeringen.
-Ett ekologiskt jordbuk skulle vara omöjligt om GMO-grödor kom till Åland. Dessutom vet vi väldigt lite om vilka hälso- och miljörisker som finns med dessa grödor. Detta är tillräckliga argument för att tillämpa försiktighetsprincipen.
-Att vi lyckats samla in 2.988 namnunderskrifter visar att det finns ett starkt stöd för ett GMO-fritt Åland, och vi hoppas att det kan stadgas i lag.
Behörighet
En fråga som diskuteras livligt när ordet lämnas fritt är hur Åland ska kunna förbli GMO-fritt eftersom landskapet saknar behörighet på området.
-Det finns olika vägar att gå. Odlarna kan varken genom riks- eller EU-lagstiftning tvingas att börja odla GMO-grödor, det bestämmer odlarna själva, säger Anders Johansson, en av Ålands producentförbunds representanter i ekoutskottet.
Vilken väg är viktigast, lagstiftningsvägen eller att odlarna själva säger nej till GMO-grödor?
-Båda är lika viktiga. Men det framkom under diskussionen här att till exempel Chipsen har en nyckelroll i det hela. Landskapet måste gå före, men sedan är det upp till uppköparna och producenterna, säger Anders Johansson.
Finns det ett motstånd mot GMO-grödor bland producenterna?
-Det är det vi inte alls vet. Men vi ska ta upp det på vårt höstmöte.
John Mattsson, ordförande för andelslaget Odlarringens styrelse, påpekade att för dem är det livsviktigt att Åland förblir GMO-fritt. Enligt honom kan man till exempel använda miljöstödet för att behålla Åland GMO-fritt genom att inte ge stöd om man använder sig att dessa grödor.
Svårt att stå emot
De ministrar som fick ta emot namninsamlingen håller med om det mesta som sägs under mötet.
-Jag tror stenhårt på att marknadsföra ett Åland som har rena produkter. Det var en imponerande namninsamling, säger Katrin Sjögren (lib).
Men samtidigt är behörigheten och de krafter som arbetar för GMO-grödorna ett problem.
-Det är starka krafter i rörelse och vår behörighet är i nuläget noll. Men jag ser gärna Åland som ett GMO-fritt landskap. Vi ska ha överläggningar och sedan presentera en handlingsplan med förhoppningen om ett GMO-fritt Åland, säger Jan-Erik Mattsson (c).
Vad tror du om du tittar in i din kristallkula. Får vi GMO-grödor på Åland i framtiden?
-Både ja och nej. Min erfarenhet är att det blir väldigt svårt att stå emot om EU beslutar sig för att anamma GMO-grödor. Men min förhoppning är att vi kan göra det, säger Jan-Erik Mattsson.
Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna om GMO-grödorna kommer till Åland?
-De är just nu oöverskådliga. Men i värsta fall kan det få oerhörda ekonomiska konsekvenser, speciellt för de ekologiska odlarna.

Ålandstidningen