Någon bär en högtidlig folkdräkt, någon annan ser ut att komma direkt från den klassiska tv-serien ”Lilla huset på prärien”, medan andra har kommit i sina vanliga kläder – det är temadag med fokus på Åland-100 i Strandnäs skola.

Hur såg en skoldag ut år 1922? Hur klädde man sig och vad åt man till lunch? Det tog eleverna och lärarna vid skolan reda på under onsdagens temadag. När Ålandstidningen klampar in i skolan med kläder och teknik med sig från dagens värld, möts vi av tidstypiska klänningar, äppelknyckarbyxor och ”Den store Gatsby”-inspirerade kepsar. Man nästan förväntar sig att ungdomarna ska bryta ut i en spontan charleston, eller foxtrot. Men så långt går det inte.

Det är lunchdags och förväntningarna på 1920-talets skolmat i form av potatisgröt, som förtärs i klassrummet, är kanske inte skyhöga. Men några i klass 6 b tycker ändå, efter ett smakprov, att den är ”helt okej”.

– Den var faktiskt lite god i alla fall, säger Gino Malmberg och tillägger:

– Min farfar däremot, han älskar potatisgröt. Det säger åtminstone min farmor.

Kappsäck som skolväska

Klasslärare för 6 b är Anna Jonsson, också hon har klätt upp sig för dagen.

– Jag åkte faktiskt till Emmaus och hittade min utstyrsel, men klänningen är egentligen ett påslakan från början, säger hon med ett skratt.

Alina Gröning i 6 c stoltserar i dagens kanske färggrannaste ekipering – en folkdräkt från Esse i Pedersöre kommun, Österbotten.

– Min mormor kommer från Esse, hon har sytt folkdräkten själv och sedan har min mamma fått den. Men den passade bra på mig, så jag valde att bära den i dag.

Hur har de då kommit fram till att kläderna är typiska för 1920-talet? Någon säger att ”mamma sade det”, medan andra har kollat på gamla bilder på nätet.

– Jag är med i en musikal, och det här är mina musikalkläder, säger Viking Karlman.

Leo Eriksson har tagit sin utklädnad hela vägen in i kaklet. Utöver kläderna har han valt att ta med sig en fin gammal kappsäck i läder som skolväska för dagen.

– Jag hittade den på vinden och bestämde mig för att ha den som skolväska i dag, säger han.

Hur har skoldagen varit annorlunda hittills, tycker ni?

– Den har varit lite striktare, i morse läste vi högt, vilket vi inte gör så ofta annars, och så har vi ställt oss upp invid våra bänkar när vi har svarat på frågor, säger Edit Virta.

”Händerna uppåt sträck”

De har också haft klassisk pausgymnastik i form av ”händerna uppåt sträck”, berättar Anna Jonsson.

– Och två elever kom lite sent in på en av lektionerna, vilket bestraffades genom att de, fem gånger på svarta tavlan fick skriva orden ”jag ska aldrig mer komma för sent”. Några i klassen har också försökt vara olydiga för att få gå och ställa sig i skamvrån.

Har du reflekterat över något från 1920-talets skola som kunde vara bra att införa i dagens klassrum?

– Nja, det tror jag inte. Möjligen att det rådde en mer lekfull sinnesstämning upp i högre åldrar på den tiden, men i övrigt tror jag nog att det är bättre att undervisa enligt 2020-talets metoder.

Grötfaten är snart tömda, men det blev nog mestadels knäckebrödsmackor som fyllde magarna den här dagen. En viss rastlöshet börjar bli påtaglig i klassrummet, och några frågar om de får gå ut på rast – vilket de får. Det är tecken nog för Ålandstidningen att vi är klara för dagen, verkligheten och 2022 väntar utanför skoldörrarna.