Styrdokument kring barnfrågor i kommuner och landskap och mer resurser till barnombudsmannen. det efterlyser Rädda barnen i sin nya rapport om implementeringen av FNs barnkonvention på Åland.
BARN - Det finns mycket bra med Åland, men också problem som inte är så lätta att få syn på. Det är till exempel anmärkningsvärt att det inte finns några styrdokument i varken kommunerna eller på landskapsnivå om hur man hanterar barnfrågor, säger Tua Stenström som skrivit rapporten på uppdrag av åländska Rädda barnen.
Styrdokumenten kan handla om att prioritera barnfrågor i budgetarna, men också att man, innan man fattar beslut, ska tänka på hur de påverkar barn.
- Se till att barnen inte faller mellan stolarna helt enkelt, säger Tua Stenström.
En annan fråga som tas upp i rapporten är den åländska barnombudsmannen. Just nu är tjänsten på 20 procent, alltså ungefär en dag i veckan, och innehas av Ulla Rindler-Wrede som resten av tiden är socialinspektör.
- För att utföra allt som en barnombudsman ska göra är det ganska orealistiskt, säger Tua Stenström.
Rapporten tar också upp att alla barn inte har lika villkor beroende på var de bor i landskapet.
- Nej så ser det inte ut idag. Det mesta som händer rent kulturellt för barn händer till exempel i stan, trots att det finns fler barn i ytterkommunerna.
Litenheten i många kommuner gör det också ibland svårt att upprätthålla all service som barnen har rätt till, exempelvis skolpsykolog.
- Mängden och storleken på kommunerna här på Åland gör dom sårbara, det krävs utbildning och en samarbetsvilja, säger Tua Stenström.

Niklas Lampi