Veronica Thörnroos redogör för tankarna bakom skrivelsen till familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) under landskapsregeringens extra presskonferens om de nya inresereglerna på fredag eftermiddag.

Hon inleder med att nämna att incidenstalet har sjunkit rejält i Sverige och Estland, medan det stigit lite i Finland. Vaccinationstakten ökar och allt fler har åtminstone fått en dos.

– Då, just då, väljer Finlands regering att stänga gränserna mot omvärlden. Jag är den första att beklaga detta.

Att man isolerar landet så mycket drabbar ålänningar, besökare och alla finländare, säger Veronica Thörnroos.

– Ni hör säkert min bitterhet och det är i så fall helt korrekt analyserat från er sida, säger hon till tittarna.

Finland går nu in för att under två veckor ha flera lagar i kraft samtidigt som reglerar inresande, säger hon.

– Vi har en smittskyddslag i kraft som talar om vem som får komma in i landet. Samtidigt har vi en lag som är kopplad till gränsbevakningen om vem som får komma in i landet. Därutöver har vi en förordning med ytterligare ett antal regler. De är nog jättebra var och en för sig. Men de är inte kompatibla. De fungerar inte tillsammans. Det skapar förvirring.

1,5 miljoner euro

Finlands riksdag har varit väldigt tydlig med att man tycker att gränserna ska öppnas och Institutet för hälsa och välfärd (THL) har varit väldigt tydligt med att det inte finns anledning att stänga gränserna ytterligare, säger Veronica Thörnroos.

– Men vi har en enskild minister i Finlands regering som uppenbarligen har ett ”bättre vetande”. Det är hon som har gått i bräschen och ledningen för det här.

Hon säger att man från åländsk sida alltid försöker följa lagstiftningen och ta ansvar, som en regering ska göra. Men det kostar ungefär 1,5 miljoner euro per vecka göra alla de tester som önskas.

– Enligt förslaget från Social- och hälsovårdsministeriet kan man tänka sig en kompensation på ungefär 50 procent. Det betyder att ålänningarna ska betala, med skattemedel, ungefär 750.000 euro per vecka för att kontrollera ett antal svenskar, huvudsakligen, som reser in från ett land som har lägre incidens än vårt eget.

– Det är inte förenligt med landskapsregeringens vilja att vi ska avsätta medel på detta, säger Veronica Thörnroos.

Därför fattade man på fredagen beslutet att skicka skrivelsen.

– Vi säger att vi verkställer det här i den takt och förmåga vi har på Åland. Men finansieringen ska inte betalas av respektive ålänning. Utan den ska Social- och hälsovårdsministeriet så för.

– Vi har också varit tydliga – igen – med att vi denna gång vill att de svarar på skrivelsen. Och att svaret är att man påtar sig det här kostnadsansvaret.

Skrivelsen har skickats för kännedom till en lång rad mottagare, bland andra justitiekanslerämbetet, statsminister Sanna Marin (SDP), ett flertal ministrar i Finlands regering samt Sveriges generalkonsul Claes Hammar.

Förväntar sig respekt

Att verkställa regelverket om testningen är en fråga för Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS).

– Men vi har sagt att vi inte kommer att använda åländska skattemedel för att finansiera detta, som är beslutat i Helsingfors. Är det så att Krista Kiuru vill att alla som reser in till Åland ska kontrolleras, med ett test eller två, så kommer vi att verkställa det. Men betalningen ska inte drabba den enskilda ålänningen.

Lantrådet får under pressinformationen frågan hur länge landskapsregeringen tänker vänta på ett svar från ministeriet.

– Om vi vänder på det. Hur lång svarstid har vi haft på oss för alla de frågeställningar vi har fått från olika ministerier under den här perioden? Vi har haft allt från 24 timmar till två dygn, kanske tre dygn vid något enstaka tillfälle.

– Nog vore det väl konstigt om vi inte kunde få ett svar från det stora, statliga Social- och hälsovårdsministeriet allra senast på måndag. Jag tycker faktiskt att man kan förvänta sig lite respekt inför självstyrelsen och Åland.

Vad händer om ni inte får svaret på måndag?

– Då tycker jag att det är dålig förvaltning av Finlands regering, eftersom man sätter ÅHS i en väldigt svår situation. Det är ÅHS som blir spelbricka om man från Social- och hälsovårdsministeriet inte svarar på den här frågan. Om det stora landet Finland, jämfört med lilla Åland, inte klarar av att processa en sådan här fråga på den här tiden, då måste jag ställa mig väldigt tveksam till hur förvaltningen är organiserad i Helsingfors.

ÅHS följer lagen

Hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen säger att ÅHS naturligtvis följer lagen så som den träder i kraft på måndag, även om ett svar om kostnaderna inte kommit.

– Vi har haft ett extra inkallat styrelsemöte på grund av de här frågeställningarna kring den nya lagen och hur vi ska följa den. Naturligtvis har ekonomin också varit ett av de ärenden vi har diskuterat, säger hon.

Men det tar tid att göra alla förberedelserna.

– Det här är en lag som väldigt utmanande för ÅHS som myndighet eftersom det handlar om mycket personella resurser för att man ska kunna följa den till fullo.

Landskapsläkare Knut Lönnroth, som håller ett långt anförande under presskonferensen, säger att vissa åtgärder mot pandemin orsakar skada och mycket höga kostnader för samhället och individen.

– Vissa av av de skadeverkningarna, som är kopplade till pandemiåtgärderna, är proportionerliga, oundvikliga och nödvändiga att ta till för att begränsa pandemin. Vissa av åtgärderna är inte proportionerliga utan orsakar mer skada än nytta eller kommer med alldeles för höga kostnader för samhället eller individen för att det ska kunna anses vara acceptabelt.

Hans personliga bedömning är bland annat att det inte finns några bra argument för fortsatta gränsrestriktioner över huvud taget på Åland just nu.

Läs mer om detta i måndagens tidning.