-Man skulle kunna spara mycket trävirke, konstaterar Pertti Kiviniemi.
Han har samlat all reklam som landat i lådan under 2008 och kan konstatera att det är stora mängder. Tolv kilo på bara ett år.
MILJÖ Högen är ihoppackad och buntad men är fortfarande ansenlig. Och tung. När Pertti Kiviniemi, 74 år, ställer den på vågen visar den tolv kilo.
Allt det har under 2008 landat i hans brevlåda. Och räknar man med de gånger Ålandstidningen och Nya Åland går till alla hushåll blir det ett kilo till.
-Det var av egen nyfikenhet. Jag ville se hur mycket det blev, säger han som förklaring.
Han gjorde nämligen samma sak 1985, då han bodde i Sverige. Då blev högen 9,4 kilo tung.
-Så det har ökat ganska mycket.
Ännu mer i Sverige om Pertti får spekulera.
-Jag har en son i Sverige och där får man en bunt på närmare ett halvt kilo två tre gånger i veckan.
150.000 kilo på Åland
Den största boven är livsmedelsbutikerna. De skickar ut flera reklamblad i månaden. Därefter kommer reklam om tidningsprenumerationer och andra förbrukningsvaror, säger Pertti.
Ålands statistik- och utredningsbyrås siffror visar att det finns 12.416 bostadshushåll på Åland, enligt statistik från 2007. Om alla hushåll får tolv kilo reklam blir det 148.992 kilo reklam som delas ut på Åland varje år.
Påverkas inte
Att det skickas så mycket reklam är helt onödigt, säger Pertti.
-Jag är en sådan typ som aldrig läser reklamen. Jag tittar kanske på förstasidan men bläddrar inte i den. Jag påverkas inte. Jag köper det jag köper oavsett reklamen.
Han tror faktiskt att de flesta struntar i att läsa reklamen.
-Jag tror att många tycker att det är jobbigt med så mycket reklam. Säkert finns det en del som plöjer igenom allt och tar vara på erbjudanden, men de är nog inte så många.
Han tror att om fler satte lappar med "nej tack till reklam" på sina postlådor skulle den minska. Då kanske branscherna skulle se att det inte lönade sig att skicka ut, säger han.
Resurserna sinar
Förutom att det är jobbigt för de som får reklamen är det väldigt omiljövänligt, säger Pertti.
-Man skulle kunna spara mycket trävirke om fler var som jag.
Bara de åländska dagstidningarna förbrukar mycket papper. Perttis bunt med tidningar som gått till alla hushåll väger som sagt ett kilo. Då är det bara tolv tidningar. På ett år och ett hushåll blir det ungefär 26 kilo om man gör ett överslag. Om man bara prenumererar på den ena tidningen vill säga.
-Man för ju det till återvinning och det görs nytt papper av det, men det man inte tänker på är att det går åt enorm energi till att göra det.
Han är orolig för skogarnas framtid. I Geta, där Pertti bor, har det blivit allt fler kalhyggen, säger han.
-Vi har snart inga skogar kvar. Jag hoppas att folk får sig en tankeställare och inser att jordens resurser börjar att sina. Vi bör ta vara på det vi har, säger Pertti.

Matilda Andersson