I landskapsregeringens lagförslag om kommunreformen, som ska dela in Ålands i dag 16 kommuner i fyra, fanns ett förslag om medling. Om kommunerna inte inom den utsatta tiden, fram till sommaren 2019, hade kommit överens om ett samgångsavtal skulle en medlare, de nuvarande kommunutredarna, ta fram ett avtal för kommunerna att godkänna. Själva godkännandet, att slå ihop sin kommun med de andra, skulle sedan tas av två av kommunen utsedda representanter.Det ansåg dock lag- och kulturutskottets majoritet vara grundlagsenligt mycket tveksamt, så utskottet strök medlingsintrumentet och förlängde tiden kommunerna har att komma överens till samma datum som de nya kommunerna ska vara bildade, 1 januari 2022 (ett år senare för skärgårdskommunen).Inte prövatMen en fråga har blivit hängande i luften: vad händer om kommunerna inte kommer överens om ett avtal, alternativt helt enkelt vägrar gå samman i de av landskapsregeringen angivna kommunerna?Roger Eriksson, vice ordförande i lag- och kulturutskottet, konstaterar att en sådan situation aldrig tidigare prövats.– Det är en intressant fråga. Det är ju så att kommunerna har en tid på sig att ingå samgångsavtalet och de har en lag som de måste följa. Det är ett stort ansvar.Roger Eriksson säger att utskottsmajoriteten strök medlarens roll på grund av den kritik som framfördes, men också på goda juridiska grunder då lagförslaget tog ansvaret från kommunerna och lade det på medlaren och de två kommunföreträdarna.– Det handlar om kommuninvånarnas rätt till självstyrelse, och där har man grundlagens stöd.Roger Eriksson tror att invånarnas politiska tryck på kommunpolitikerna att följa lagen kommer att göra att man hittar samgångsavtal.Men i och med att ni i utskottets majoritet tog bort medlingsinstrumentet finns ju inget kvar som reglerar vad som händer om det inte finns något avtal. Vad händer om politikerna i kommunerna inte ingår ett samgångsavtal?– I sista fall blir det en fråga om tjänstemannaansvar, eftersom de inte har tryggat kommuninvånarnas rätt till kommunal service. I förlängningen är det, och nu spekulerar jag, brott mot tjänsteplikten av högre grad om man medvetet inte gör som lagen säger.Vad händer med själva kommunerna i händelse av att ett avtal inte finns det datum lagen säger att de nya kommunerna ska bildas?– Om vi kommer till det datumet och kommunerna är i sin nuvarande form är det kommunerna som finns kvar som är ansvariga för sina invånare. Men kommuninvånarna blir då utsatta för brott mot tjänstelagen.– Det här är bara min spekulation att det är så,  kommunerna har ingen laglig grund för sin existens, men  invånarna måste kunna gå till kommunkansliet och begära barnomsorg och så vidare.FrågeteckenInte heller kommunminister Nina Fellman (S) har något tydligt svar på vad som händer om kommunerna inte kommer överens till det datum som lagen stipulerar att de nya kommunerna ska bildas.– Medlingsförfarandet var ett sätt att dels hålla i processen och ge stöd för kommunerna, dels ett sätt att hantera just den här frågan; vad händer om man inte gör som det står i lagen. Det finns inget sådant instrument nu, inget sanktionsinstrument, annat än att man förutsätter att kommunerna följer lagen. Det är lite ovanligt i nordiska länder att man inte gör som lagen säger.– Men det finns ett frågetecken, säger Nina Fellman.Om kommunerna ändå väljer att säga nej, trots att lagen kräver annat?– För det första blir man av med pengar, 40 procent av samgångsstödet försvinner om kommunen inte bildas 1 januari 2022.– Möjligheten finns också, om kommunens tjänstemän och politiker inte följer lagen, för en kommuninvånare att anmäla dem för lagbrott.Nina Fellman kan inte på rak arm säga vad som händer om de nya, lagstadgade, kommunerna inte kan bildas. Hon hänvisar till de jurister i landskapsregeringens förvaltning som arbetar med frågorna, men Ålandstidningen har inte lyckats nå dem.Reserverade sigI lag- och kulturutskottets behandling av kommunreformen valde oppositionens tre ledamöter, ordförande Harry Jansson (C), Brage Eklund (ÅF) och Bert Häggblom (Ob), att inte delta i skrivning av betänkandet. I stället lämnade de in en reservation där de i mycket kritiska ordalag sågar reformen och yrkar på att den förkastas.Harry Jansson menar att frågan kring vad som händer om kommunerna inte kommer överens, eller vägrar delta, är ytterligare en försvårande omständighet för reformen och LR.– Efter ändringarna i lagförslaget till tvångslag uppstår nya frågetecken om huruvida processen överhuvudtaget är möjlig att föra i mål, om den nu passerar lagkontrollen.– Som du påpekar uppstår nya brister nu när lagutskottet åtgärdat de tidigare bristerna, säger Harry Jansson.I dag ska lagtinget debattera kommunreformen, med start klockan 13.00.

Jonas Bladh