Nu har även Mariehamn Winter Jazz (MWJ) fått prova på Alandica som konsertlokal. Först ut var ett mycket säreget norskt band, där skönsång varvades med distad tuba.
MUSIK Klockan närmar sig halv åtta och Alandicas foajé börjar sakteliga fyllas med folk. Tjuvstarten ägde rum i går, men det är förstås i kväll som årets MWJ kör igång på allvar.
Kvällen domineras av åländska inslag. Både Jochum Juslin och Johanna Grüssner står på programmet, och i pauserna underhåller åländska dj:s. Men först ut av alla, det är det norska bandet Pelbo.
Upp på scenen kliver Ine Hoem. Hon sjunger, nynnar och för ljud - ljud som hon förvränger genom live-elektronik. Efter någon minut lufsar även tubaisten Kristoffer Lo och trummisen Trond Bersu upp på scenen.
Låten exploderar
Musiken är oerhört varierande. Ibland sjunger Ine Hoem acapella, och låter lite som den isländska sångerskan Björk. Sedan trampar Kristoffer Lo på en pedal och ett distat tubaljud får, tillsammans med arga trummor, låten att explodera. Något som mer liknar rock än jazz sprider sig genom foajén.
Efter ett tag är alla stolar fulla, och många sitter i trappan och lyssnar. Några stampar taken, andra sitter bara och tittar, säkert ganska fascinerade, på ett band som nog hade gjort sig allra bäst på ett fullsatt och gungande pub Bastun.
Efter en dryg timme är det slut. Folk applåderar artigt och Lara Band börjar spela skivor. Mariehamn Winter Jazz har börjar på allvar.

Fredrik Rosenqvist