Vad har Åland för beredskap för en kärnkraftsolycka?
Tittar man på kartan finns det skyddsrum överallt i Mariehamn. Men verkligheten är en annan.
-Största delen av befolkningen har ingen plats alls, säger befolkningsskyddschef Thomas Mattsson.
BEFOLKNINGSSKYDD Ålandstidningen berättade i går att den nya finska räddningslagen lindrar kraven för byggandet av skyddsrum. När lagen träder i kraft är det endast fastigheter på över 1.200 kvadratmeter som måste ha skyddsrum. Minimiytan är i dag 600 kvadrat.
I Mariehamn finns 183 skyddsrum som ger plats åt 13.684 personer. Då har man i de flesta fall beräknat 0,6 kvadratmeter per person.
Störst är Bergsskyddet i stadshusbacken. Det är avsett för stadshuset, hotell, Alandica, självstyrelsegården och länsstyrelsen.
Några allmänna skyddsrum finns inte.
-Alla är kopplade till bostadshus, offentliga byggnader eller industrier. Skyddsrummen finns tätt i centrala Mariehamn. I Östernäsområdet är det sämst, säger befolkningsskyddschef Thomas Mattsson på räddningsverket.
Om det sker en olycka vid det närliggande kärnkraftverket Forsmark. Vem prioriterar vilka som ska få plats i skyddsrummen?
-I samrådsdelegationen för beredskapsärenden finns en strålsäkerhetsgrupp. Det är bara att invänta direktiv från dem.
Skyddar mot bomber
Skyddsrummen i Finland skyddar inte enbart mot till exempel kärnkraftsolyckor, utan även mot krigshändelser. Kraven är desamma på Åland, vilket bland annat riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ifrågasatt.
-De skyddar mot tryckvågor, stridsgaser och radioaktivitet, säger Thomas Mattsson.
De flesta skyddsrummen är 50-100 kvadratmeter stora, men det finns också mindre på 20 kvadrat.
I ett skyddsrum ska man klara sig flera dygn. De är utrustade med behållare och konserveringsmedel för vatten. Där finns också utrustning för första hjälpen samt toaletter. Handverktyg, telefon och antenn finns också.
Finns det nödproviant?
-Inte nu. Det får man fixa till.
Ingen risk- eller hotbild
När skyddsrummen inte används står de heller inte tomma. De används bland annat som förråd och i vissa fall även som tvättstugor. Enligt nu gällande lagstiftning ska de kunna tas i bruk 24 timmar efter att skyddsuppmaningen gått ut. Men i den nya räddningslagen har man utökat detta till 72 timmar.
-Om det finns särskilda risker kan man bestämma att rummen ska kunna tas i bruk direkt. Men det finns ingen sådan risk- eller hotbild i Mariehamn, säger Thomas Mattsson och nämner kemikaliefabriker som exempel.
Viktigt stanna inomhus
På landsbygden finns väldigt få skyddsrum. Det innebär att största delen av Ålands befolkning saknar platser i skyddsrum. Rådet är då att stanna inomhus och stänga av ventilationen.
-Att stanna inomhus är grundläggande. Då är man ganska bra skyddad, säger Mattsson.
Men det är förstås inte lika säkert som att sitta i ett skyddsrum med filtrerad ventilation och 30 centimeter tjocka betongväggar som stänger eventuell strålning ute.
I kontorsbyggnader kan det också försvåras av att det finns ventilationssystem som bara en fastighetsskötare kan stänga av.
-Därför har många större anläggningar installerat nödstoppsknappar.
Täcker de skyddsrum Åland har i dag behovet vid en eventuell katastrof?
-Lagen säger när skyddsrum ska byggas. Det är ålagt byggherren och det är en stor kostnad. Efterhand byggs det fler.
ÅHS har jodtabletter
På flera håll i Finland har folk börjat hamstra jodtabletter på grund av haveriet vid Fukushima-kärnkraftverket i Japan. En del apotek har till och med tömt sina lager.
Enligt provisor Nicolina Lindqvist på Nya Apoteket förekommer ingen hamstring på Åland, även om apoteket tagit in extra tabletter.
-Visst har det kommit någon fråga, men någon jättehamstring är det inte frågan om, säger hon.
Det är Ålands hälso- och sjukvård som tillhandahåller jodtabletter till befolkningen. Tidigare var det kommunerna som hade hand om det.
Strålsäkerhetscentralen har meddelat att radioaktiva utsläpp från Japan inte har några hälsoeffekter i Finland.

Sandra Widing