Enkäten utfördes i slutet av förra året av Trafikskyddet i Finland. Av de 1.017 personer som deltog var det 26 procent som upplever en oro över en närståendes körhälsa eller körförmåga. Dessutom var tolv procent av deltagarna oroliga över sin egen körhälsa.

Enligt Fia Hagelberg, verksamhetsledare för demensföreningen på Åland, är detta ett stort problem även på Åland.

– Det är tyvärr många som fortsätter köra bil fastän de inte borde. Det är väldigt svårt att ta upp oron med en närstående när personen själv inte anser att det är ett problem, säger hon.

Som anhörig kan man anmäla sin närstående till polisen eller kontakta en läkare och berätta att man är orolig för att körhälsan inte är i skick. Då kan det göras körtester, körteoriprov och läkarundersökningar för att testa om personen i fråga inte borde ha körkort. Problemet med detta är att flera klarar av körtesterna trots att de är sjuka eller har försämrat hälsotillstånd.

– Det är som att köra upp på nytt. Flera klarar av det eftersom de är extra skärpta och nervösa när de vet att körkortet står på spel. Då är de betydligt uppmärksammare än när de kör bil till vardags, säger Fia Hagelberg.

Känsligare för män

Fia Hagelberg förmodar att det finns omkring 500 demenssjuka på Åland. För dessa dyker problematiken kring körkort upp för åtminstone 25 procent av dem.

– Det är otroligt känsligt. Många ser det som ett intrång på den personliga integriteten, speciellt män. De tar det ofta personligt medan kvinnor är allmänt mer försiktiga, blir osäkra och tänker att ”det kanske är lika bra om jag inte kör ändå”.

Eftersom kollektivtrafiken inte är så omfattande på Åland tycker Fia Hagelberg att gratis färdtjänst borde vara mer lättillgängligt för de som på grund av försämrad körhälsa inte kan köra bil.

– Det går att ansöka om färdtjänst men det tar långt tid och är en omständlig process. Alla som inte kan köra bil på grund av hälsoskäl borde ha rätt till färdtjänst.

166 ärenden under 2020

Vid Ålands polismyndighet är det tillståndsenheten som beviljar och vid behov även tar beslut om att återkalla körkortet. Under år 2020 meddelades körförbud för brott eller av annan orsak i 166 ärenden.

– Det är sällan någon orolig anhörig hör av sig direkt till tillståndsenheten, säger Nina Rasmus, enhetschef för tillståndsenheten vid Ålands polismyndighet.

De flesta ärenden hos polisen börjar med ett utlåtande från läkare eller att föraren är misstänkt för något trafikbrott eller på annat sätt haft kontakt med polismyndigheten på grund av misstanke om att personen inte längre uppfyller trafikhälsokraven.

– Det är inte alls ovanligt att en äldre självmant lämnar in sitt körkort. Endast hög ålder i sig är inte ett hinder för att inneha körkort. Personen har kanske kört bil hela sitt liv och man märker ju inte alltid själv att hälsan och körförmågan försämrats. Dessutom finns säkert oron över hur man ska klara vardagen utan körkort, säger Nina Rasmus. 

Catharina Smiderstedt, trafiksäkerhetskonsulent på Ålands landskapsregering, säger att enligt körkortslagen från 2016 har läkare skyldighet att meddela polismyndigheten om en person anses ha försämrad körhälsa.

Hur ska man ta upp sin oro med en närstående?

– Det är svårt att ta upp eftersom den äldre generationen vill klara sig själv och ofta är beroende av sitt körkort. Men man får vara tydlig med att man vill visa omtanke och bryr sig om sin närstående. Som anhörig menar man ju inget illa utan vill dem bara väl.