Tomten i lemland är 53.000 kvadratmeter stor, består av 15 byggnader och har den juridiska formen av ett fastighetsaktiebolag. Nu säljs gården. Utropspris: 650.000 euro.
MARKAFFÄRER Gården i Hellestorp i Lemland köptes av familjen Kull 1984. Köparna: Fyra familjer som bestämt sig för att bo tillsammans.
- Men vi ville undvika splittring, och behövde formalisera ägandet, så vi fick rådet att starta ett fastighetsbolag, berättar Birgitta Mattsson, en av de kvarvarande ägarna.
För i dag är det bara två systrar kvar i bolaget. De andra har flyttat.
- I dag är vi tre personer som sköter hela området, och två av oss, jag och min syster Christina, är över 70 år. Vi har barn och barnbarn utomlands och tycker väl att vi att gjort vårt här nu, berättar hon.
Hur ser du på om någon utan hembygdsrätt köper bolaget?
- Ja, vet du. Vi är från Föglö, vi är 14:e generationens ålänningar, och vi har velat hålla allting i skick enligt hur det ska se ut. Vi hoppas förstås att det blir en ålänning som köper.
Debatt i 90 år
Det är alltså aktiebolaget som äger marken och husen. Den som köper bolaget, alla aktier i det med andra ord, blir samtidigt, via bolaget, ägare till husen.
Debatten kring aktieköp av hus som aldrig skulle tillåtas enligt jordförvärvsrätten för personer utan hembygdsrätt har gått varm på Åland, egentligen utan avbrott i 90 år.
Det finns bara två krav: Dels att styrelsen består till två tredjedelar av ålänningar, dels att bolagets jordförvärsrätt - något alla fastighetsbolag måste söka och få - tillåter fast boende.
Men från mäklarfirman ser man inga problem med att någon som saknar hembygdsrätt köper bolaget.
- Det finns möjlighet för utomstående att köpa så länge styrelsen är åländsk, säger Bert Häggblom på Citymäklarna.
Kan ni hjälpa en utomåländsk köpare att hitta lämpliga ålänningar att sätta i styrelsen om det skulle behövas?
- Nej, det har vi aldrig gjort. De får väl söka bland de 27.000 ålänningar som finns. Landskapet har givit stora bolag tillstånd att besitta mark, så det behöver kanske inte ens vara ålänningar i styrelsen. I dagsläget är det inga problem, säger han.
Tillstånd krävs
Men det krävs alltså jordförvärvsrätt för ett nystartat bolag. Då spelar det ingen roll om ägaren har hembygdsrätt.
- I jordförvärvstillståndet ska framgå vad fastigheten ska användas för. Står det till exempel "stuguthyrning" går det inte att efter ett par år stycka av och sälja några av stugorna, säger landshövding Peter Lindbäck.
Skulle reglerna missbrukas eller om man har lämnat in oriktiga uppgifter, kan landskapsregeringen kräva att aktierna i bolaget avyttras. Men det är en ovanlig åtgärd, menar Lindbäck.

Fredrik Granlund