Under ett kalenderår ska högtider och seder från olika kulturer som finns representerade på Åland uppmärksammas. Initiativtagare är bland andra Medis, Emmaus, landskapsregeringen och Skunk.– Påsken är först ut men det är meningen att vi ska ha flera evenemang under ett års tid, berättar Jonas Sommarhed som fanns på plats för att berätta mer om de rumänska traditionerna.Veronika Tymoshenko har förberett en del av den ukrainska maten.– Vi brukar äta pasha på påsken. I den är det yoghurt, socker och torra frukter. Vi har också satt i grädde, då blir det godare.Hennes familj brukar tävla i äggpickning. Tävlingen går ut på att stöta hårdkokta ägg mot varandra. Den som har det helaste ägget på slutet vinner leken.– Och den som förlorar får äta upp ägget!I äggrullning, en påsklek som är populär i Lettland, ska man vara minst två deltagare. En annan påsktradition är att gunga på påskaftonsmorgonen.– Det gör man för att skydda mot myggbett, säger Arita Zvidrina.Hon har bott på Åland i snart två år och blandar gärna både lettiska och åländska traditioner.Mykola Turko från Ukraina visar tekniken för pysanka, ett traditionellt dekorerat påskägg.– Vanligen görs det av kvinnor i Ukraina, säger han.Med hjälp av smält bivax dekoreras ägget. När vaxet har stelnat läggs ägget i färgat vatten. När vaxet sedan skrapas bort kommer det vita skalet fram och kontrastren mot det färgade skalet blir tydlig.  Niklas Rosengren har testat tekniken tidigare men för Noella Rosengren är det första gången.– Det är en underskattad äggmålningsmetod. Slutresultatet blir fint och oväntat, en överraskning varje gång, säger Niklas Rosengren.I stadshusparken fanns det möjlighet att testa på turca, en aktivitet som har många likheter med brännboll.– Turca finns i vissa regioner i Rumänien, berättar Jonas Sommarhed.

Annika Kullman