Ålandstidningen berättade i lördagens tidning att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet konstaterar brister hos flera åländska kommuner vad gäller behörighetskrav vid rekrytering av socialarbetare. Samtidigt var Ålands kommunförbund snabbt ute med att kritisera besluten. I ett mejl till tjänstemän vid landskapsregeringen och ÅMHM konstaterade förbundsdirektör Magnus Sandberg bland annat att uttolkningen av kompetenskraven kommer 19 år efter att kraven trädde i kraft, trots att man känt till omständigheterna i många år.
Vidare konstaterade han att granskningsbesluten är verklighetsfrämmande i det avseendet att de inte tar någon hänsyn till det faktiska rekryteringsläget i delar av kommunerna eller till kommunernas faktiska verksamhetsförutsättningar.
Ingen enskild föredragning
Av ÅMHM:s granskningsbeslut framkom det att bakgrunden till landskapsregeringen tillsammans med fackorganisationen Talentia Åland under 2018 framfört att ÅMHM bör följa upp hur kommunerna förhåller sig till de lagstadgade kraven vid rekrytering av socialarbetare.
När Ålandstidningen pratar med hälsominister Wille Valve på lördagen har han ganska lite att säga om frågan.
– Jag kan bara säga att det är en komplicerad fråga. På allmänt plan är det ÅMHM som är ansvariga för den här tillsynen.
Varför har landskapsregeringen under just 2018 framfört att ÅMHM bör följa upp saken, när det verkar som att det här har varit välkänt i många år?
– Jag måste sätta mig närmare in i frågan. Men det är ingenting som varit upp på ministernivå. Sannolikt har det funnits en dialog mellan socialvårdsbyrån och ÅMHM. Det är så klart en fråga vi tar på stort allvar och det skvallrar om att en av de fyra sociallagar som träder i kraft om ett år och som behandlar yrkesbehörighet behövs.
Utvecklingen kommer ikapp
Hur ser du på kommunförbundets uppfattning om att kommunerna primärt måste se till att man upprätthåller de lagstadgade servicefunktionerna?
– Jag kan väl konstatera att myntet har två sidor och därför är vi i uppenbart behov av att reformera innehållet i sociallagarna men även organisationsstrukturerna där man får en ”one size fits all” i stället för som i dag 16 olika socialområden. Det finns ett stort reformbehov på det här området och därför är det bra att vi jobbar med större enheter som både KST och kommunreformen.
Kan man tolka det här som att landskapsregeringen håller på att tjuvstarta kommunreformen genom att vidta åtgärder som gör att kommunerna tvingas se sig om efter större samarbeten?
– Nej, jag skulle säga att det är utvecklingen som håller på att komma ikapp kommunerna. Medborgarnas förväntningar på kommunernas service ökar och lagstiftningen motsvarar de ökade kraven. Jag ser inte att vi skulle kunna gå tillbaka och sänka kraven på kommunerna. Vi måste hitta nya modeller och strukturer.

Kevin Eriksson