Folkhälsans initiativ till en samtalsgrupp för de som känner sig utanför kom efter de rasistiska påhoppen mot Finlands lucia. Gruppen omfattar alla som på olika sätt känner sig annorlunda från normen, det kan röra allt från hudfärg till funktionsnedsättningar.
<@Fotograf>Istock
Folkhälsans initiativ till en samtalsgrupp för de som känner sig utanför kom efter de rasistiska påhoppen mot Finlands lucia. Gruppen omfattar alla som på olika sätt känner sig annorlunda från normen, det kan röra allt från hudfärg till funktionsnedsättningar.
Foto: Istock
Foto:

Bild

Alla behöver delta i samtal för att motverka utanförskap

Folkhälsans diskussionsgrupp om utanförskap är ett välkommet initiativ, men är det inte dags att öppna upp för större samtal om fördomar och förståelse i vårt samhälle?

Allt fler personer i Finland känner sig ensamma eller utanför. Under 2022 upplevde en tredjedel av personer mellan 16 och 34 år ensamhet ofta eller hela tiden. Hos äldre personer ökar ensamheten snabbt, från 28 procent bland 50-åringar till hela 46 procent bland de som är 85 år eller äldre (Statistikcentralen, 2022).

Det finns många anledningar till ensamheten, men det är den här ledarsidan för kort för att djupdyka i. Vad man däremot kan konstatera är att initiativ som har som mål att motverka ensamheten är välkomna. Ett av dessa som görs på Åland är Folkhälsans nya diskussionsgrupp om utanförskap. Till gruppen välkomnas de som av någon anledning känner sig utanför. Det kan till exempel bero på språk, kultur, hudfärg, sexuell läggning, eller en funktionsvariation.

Initiativet till gruppen kom efter de rasistiska påhopp som Finlands lucia Daniela Owusu blev utsatt för under luciakampanjen i december. Motreaktionen mot hatstormen blev stor, och luciakampanjen 2024 samlade in mer pengar än någonsin som gick till att ordna läger för mindre bemedlade barnfamiljer och för att stödja kvinnor som utsattes för våld. Rent symboliskt var det stora stödet också ett uppror mot den utbredda rasismen som fortfarande genomsyrar vårt samhälle.

Hatten av till Folkhälsan på Åland som tar locket av ett tabubelagt ämne som ensamhet och utanförskap. Förhoppningsvis kommer deltagarna i diskussionsgruppen uppleva gemenskap, igenkänning och tillhörighet, som ju är ett mänskligt behov.

I gruppen kommer man jobba med att bygga upp självbild och bli mer ”skamtålig”. Vidare kommer deltagarna lära sig om ”normaliseringsprocessen” som betyder att man vänjer sig när man träffat en person som är annorlunda än en själv flera gånger.

Det är beklagligt att personer som känner sig utsatta och utanför ska behöva bli skamtåliga och lära sig att andra måste ha tid att ”vänja sig” vid dem. Enligt forskning är vi människor rädda för det okända, vilket anses som ett giltigt svar på en situation som vi har begränsad eller lite förståelse för. Astronaut Chris Hadfield, som tjänstgjorde som befälhavare för den internationella rymdstationen, sa att det bästa motgiftet mot rädsla är kompetens (NBC News, 4 juli 2018).

Om man då använder rädslan som en motivation att få ny kunskap, kan man parallellt förbättra sin intuition. Om man å andra sidan låter rädslan spridas kommer den försämra förmågan att lära och i slutändan dämpa intuitionen (Joshua N Raub, 2021).

En diskussionsgrupp mot ensamhet är ett bra stöd för de som känner sig ensamma. Frågan är bara om vi inte skulle behöva diskussionsgrupper i samhället i stort där vi alla konfronteras med våra fördomar och får ny kunskap.

Hur många gånger har man inte hört ”men jag är inte rasist” i en mening efter att personen i fråga precis har gjort ett uttalande som inte kan uppfattas på annat sätt än rasistiskt?

Tara Bamberg

tel: 26 026

Hittat fel i texten? Skriv till oss