Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) har tagit fram valstatistik för lagtings- och kommunalvalet i oktober 2023. I statistiken har man lagt speciellt fokus på unga väljares aktivitet.
Det totala valdeltagandet för lagtings- och kommunalval landade på 68,3 procent för lagtingsvalet och 64 procent för kommunalvalet. Det är lägre än valet 2019 då motsvarande siffror var 69,7 respektive 66,4.
Nya väljare flitiga
De yngsta väljarna, 18–21 år, röstade flitigare än vid föregående val. Valdeltagandet steg från 44 procent i valet 2019 till 50 procent i valet 2023.
Högst valdeltagande var det i åldersgruppen 60–69 år. 78 procent av de röstberättigade i den gruppen gick till valurnorna. Lägst valdeltagande hade åldersgruppen 22–25 år.
Förhållandet mellan åldersgrupperna var ungefär lika i både lagtings- och kommunalvalet.
Om man ser på skillnader och likheter mellan mäns och kvinnors valdeltagande var kvinnor i åldern 18–69 flitigare än männen, medan männen var flitigare i gruppen 80 år och äldre.
– Den största skillnaden i kvinnornas favör fanns i åldrarna 30–39 år i båda valen, skriver Åsub.
Åsubs statistik från och med 1999 och framåt visar att speciellt de äldre kvinnornas aktivitet i valen har stigit. Man kan också utläsa regionala skillnader, att äldre åldersgruppers röstningsaktivitet har ökat i alla regioner, men att för exempelvis 18–29-åringar har valdeltagandet minskat i Mariehamn, men ökat i skärgården.
Utanför Åland
Valdeltagandet för väljare bosatta utanför Åland, både yngre och äldre, har ökat även om det fortsättningsvis var lågt, 27 procent, skriver Åsub. I tidigare val har 20 procent eller lägre röstat.
Antalet röstberättigade utanför Åland har fördubblats sedan 1999 och i år ordnades för första gången förtidsröstning på olika orter utanför Åland.
– Av de 425 personer bosatta utanför Åland som röstade valde 335 att förtidsrösta, skriver Åsub.
I kommunalvalet hade den växande gruppen röstberättigade utan hembygdsrätt ett lågt deltagande, bara var tredje röstade, skriver Åsub.
Gruppen har vuxit genom inflyttning, men också på grund av ändrade regler och var drygt 1.000 personer år 1999, medan över 4.500 var röstberättigade i senaste valet. Men valdeltagandet minskade från 44 procent för 20 år sedan, till 32 procent vid årets val.
Om man jämför röstningsaktivitet baserat på var man är född, har väljare födda utanför Norden lägst valdeltagande. Allra lägst valdeltagande finns i gruppen födda i Baltikum, 20 procent.ee