Det verkar bli allt svårare att engagera ålänningarna i kommunalpolitiken, och enligt Ålands statistik och utredningsbyrå (Åsub) har trenden i antalet kandidater varit på nedåtgående ända sedan 1995. I år ställer, som Ålandstidningen berättat tidigare, 458 kandidater upp, vilket är en minskning med 55 jämfört med förra valet.
”Man ser samma tendenser i övriga Finland att få vill ställa upp i kommunalvalen på de små orterna, medan det är ganska hård konkurrens om platserna i de stora städerna”, har Siv Sandberg, universitetslektor i offentlig förvaltning, tidigare kommenterat nedgången.
Åsubs statistik visar nu att det är landsbygdskandidaterna som minskat mest, där har antalet gått ned från 303 personer i förra valet till 260 i år. I Mariehamn och i skärgården är antalet som ställer upp i valet tre respektive nio färre än 2019.
40 procent
De allra flesta partierna, Hållbart initiativ och Socialdemokraterna undantagna, har färre kandidater i det här valet än i det förra. Centern är det parti som har flest kandidater av partierna, 77 personer – men det är samtidigt betydligt färre än de 102 C-kandidaterna vid förra kommunalvalet.
Samtidigt har antalet kandidater ökat på listorna som inte är partianknutna och är inför söndagens val uppe i 144 stycken.
En rad namn, som verkat länge i kommunpolitiken, har valt att tacka för sig och att inte sikta på ett förnyat mandat. Av årets kandidater ställde 275 upp i förra kommunalvalet medan 183, alltså hela 40 procent, inte gjorde det.
Intresset för att ställa sig till förfogande även i lagtingsvalet varierar från region till region. Störst är det i Mariehamn, där ställer 71 procent av kandidaterna upp i båda val, på landsbygden är siffran 30 procent och i skärgården 9 procent.
Medelåldern ökar
42 procent av kandidaterna är kvinnor och 58 procent är män, och ungefär så har det också sett ut vid de senaste valen. Den jämnaste könsfördelningen har Ålands framtid, Liberalerna och Hållbart initiativ, medan Socialdemokraterna är det enda partiet som ställer upp fler kvinnor än män.
Ser man på kandidaternas medelålder stiger den val för val. 2015 var den 48,4 år, 2019 var medelåldern 50,5 och i år är den 51,5 år. Ålands framtid och Obundna har den högsta medelåldern och Liberalerna den lägsta.
Axplock ur statistiken
• I Lemland och Lumparland kandiderar lika många kvinnor som män. Kumlinge och Vårdö har fler kvinnor än män bland kandidaterna. I övriga kommuner är männen fler.
• 64 procent av kandidaterna är födda på Åland, 17 procent i Finland, 14 procent i Sverige eller övriga Norden och 5 procent utanför Norden. Här kan noteras att hela 44 procent av kvinnorna som kandiderar är födda utanför Åland, medan siffran för männen är 30 procent.
• Andelen kandidater som fyllt 50 år har stigit för varje val, från 43 procent år 2007 till 55 procent i år.
• Eckerö, Sund och Lumparland har fler kandidater än vid förra valet, i övriga kommuner är antalet lika många eller färre.
Källa: Åsub.
2015 | 2019 | 2023 | |
Antal kandidater, totalt | 554 | 513 | 468 |
Mariehamn | 126 | 110 | 107 |
Landsbygden | 332 | 303 | 260 |
Skärgården | 96 | 100 | 91 |