Är det rimligt att döma förstagångsförbrytare till ovillkorliga fängelsestraff för bedrägeri samtidigt som personer som satt det i system att misshandla människor endast döms till samhällstjänst? Tingsdomaren Gustaf A. Nymalm säger att det råder obalans i straffskalan.
BROTT Reaktionerna har varit många på att den 21-åring som misshandlat sin ex-flickvän svårt endast dömdes till samhällstjänst av Ålands tingsrätt. Detta trots att han flera gånger tidigare dömts för misshandel.
Foto:
Frågan som många ställer sig är hur det kan vara ett värre brott att till exempel smuggla snus eller göra sig skyldig till bedrägeri på internet än att misshandla en person så svårt att denne får bestående men.
Gustaf A. Nymalm är domare vid Ålands tingsrätt och håller med om att det råder en viss obalans mellan straffen för brott mot person och egendomsbrott.
-Det är en gammal tradition. Förr i tiden ansågs det inte så farligt om man hamnade i slagsmål eller slog en kvinna. Jag håller precis med om att det råder en obalans.
Kan inget göra
Men enligt Gustaf A. Nymalm finns det inte så mycket som rätten eller han som domare kan göra. Om man dömer ut strängare straff upphävs de i högre instans. Lagen om likabehandling gör att man måste ha samma rättspraxis som i övriga Finland.
Att straffen är låga och att så få döms till ovillkorligt fängelse eller samhällstjänst, trots att de sedan tidigare kan ha flera villkorliga domar, säger han är ett politiskt beslut.
-Hur stor del av befolkningen som ska sitta i fängelse är ett politiskt beslut. Det är inget vi domstolar kan bestämma över. Det bestämmer riksdagen.
Samtidigt påpekar han att han i allmänhet inte förordar alltför stränga straff.
-Jag är inte en vän av jättestränga straffpåföljder.
Det finns en period mellan 18 och 23 år där många begår brott, men sedan återgår till det normala. Om de sitter väldigt mycket i fängelse under den tiden fungerar inte återanpassningen.
Dessutom nämner han att allmänheten nästan i alla tider velat ha strängare straff. Samtidigt är det heller inte är bra om rättspraxis inte står i samklang med den allmänna moraluppfattningen. Då kan folk ta lagen i egna händer.
Foto: Daniel Eriksson
Inte riksdagens fel
Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér säger sig inte vara speciellt insatt i frågan, men håller inte helt med om att straffen för brott mot person generellt sett är får låga.
-Nej, jag tror jag inte. Min spontana uppfattning är att det inte är lagstiftningen det är fel på utan att domstolarna dömer för spretigt och att de inte har tillräckligt med prejudikat.
Så att straffen för egendomsbrott är högre är ingen gammal kvarleva?
-Jag har inte funderat på saken men det kan hända att det ligger något i det. När det gäller våld mot kvinnor och sexuellt ofredande är det helt klart att man inte sett lika allvarligt på dessa brott.
Något både hon och Nymalm är eniga om är att våldsbrott skapar mer lidande, och i någon mening är värre, än egendomsbrott.
-Helt klart. Misshandel är ett allvarligt brott, den drabbade kan skadas för livet. Jag har själv en bekant som sitter i rullstol till följd av en misshandel, säger Nymalm.
-Brott mot person är värre. Men samtidigt ska man förstås inte gå ostraffad från all ekonomisk brottslighet. Man måste straffas för det också, säger Nauclér.

Ålandstidningen