Roger Nordlund slår upp kaffe i kopparna i stugan i Lemland. Det är här han laddar batterierna och låter tankarna löpa mellan sessionerna i lagtinget.I sommar har Ålandskommitténs förslag till ny självstyrelselag funnits i tankarna.Få kan sätta så mycket erfarenhet bakom sina åsikter som just Roger Nordlund. Han har varit med i den åländska politiken länge och innehaft snart sagt alla toppositioner i landskapet.I efterdyningarna till presentationen av lagförslaget har framkommit att det funnits olika åsikter i den åländska delegationen om hur ett övertagande av beskattningsrätten skulle se ut. Roger Nordlund tror att det hade varit bättre om det funnits en åländsk linje.– Jag tror att det är en fördel om man är enade så långt som möjligt i ett sådant här arbete där motståndet varit så kompakt. När det gäller den ekonomiska delen måste man nog vara lite självkritisk, också jag själv. När det här kommittéarbetet gick i gång insåg vi nog inte, bland politikerna, hur mycket arbete man behövde lägga ned på förberedelser för att kunna klara den här debatten med de finska delegaterna och framför allt dragkampen med Finansministeriet som alltid uppstår.– Där gjorde vi en strategisk missbedömning och borde ha insett att det skulle behövas mer resurser just på den ekonomiska biten.Hade det gjort någon skillnad för slutresultatet?– Det är ju svårt att säga, för det är ju ett kompakt motstånd från Finansministeriet. Men jag tycker att vi borde ha gjort det i vilket fall som helst, för det hade gett ett seriösare intryck.Debatten när det gäller skattebehörigheten har ofta handlat om huruvida landskapet skulle klara att ta över behörigheten. Tror du att Åland skulle göra det?– Det tror jag att man skulle klara. Samtidigt har jag förändrats i mitt synsätt. Egentligen har jag samma grundsynsätt som Gunnar Jansson (tidigare åländsk riksdagsledamot, reds anm.) att till en fullständig autonomi hör det att man ska ha kontroll över både inkomster och utgifter, och i dag har vi bara kontroll över utgifterna.– Samtidigt har det ingen avgörande betydelse, tror jag, för självstyrelsens framtid för vi har så många andra saker.  Det är viktigare att få klumpsumman på rätt nivå.Lagen ett framstegRoger Nordlund konstaterar också att beskattningen finns med bland de områden som kan övertas av lagtinget om de åländska och finländska parlamenten är överens.Det gör att han trots allt tycker att den nya lagen är ett framsteg.– Man når sällan så långt man vill när två parter ska jämka. Men det jag tycker ändå att man nått så långt att det finns goda möjligheter att utveckla självstyrelsen framöver.När väl den nya självstyrelselagen är antagen vill Roger Nordlund att lagtingets partier sätter sig ned och enas om vad man vill göra med den.– Det jag tror är viktigt nu, eller nästa mandatperiod, är att slå fast en självstyrelsepolitisk strategi utifrån de nya möjligheter som den nya självstyrelselagen ger. Det man måste vara medveten om nu är att vi går in i en sorts ständig förhandling mellan självstyrelsen och statsmakten. Då är det viktigt att vi har en linje att följa, det skapar trovärdighet och respekt i arbetet på rikssidan.Grund för framtidenRoger Nordlund menar också att den nya lagen ska ses mer som en grund för framtiden än som nya lagar byggda på ett antal sakfrågor som de tidigare. Vid köksbordet i stugan konstaterar han också att förutsättningarna skiljer sig nu från senast självstyrelselagen förhandlades, i början av 1990-talet. En av anledningarna tror han finns i att förståelsen för och kunskapen om självstyrelsen minskat i Finland. Roger Nordlund tar Högsta domstolens utslag om fiskekvoterna som exempel när självstyrelsen nedgraderas gentemot finsk lag.– Den sista spiken jag hänger upp mitt förtroende för republiken på, det är Högsta domstolen. Politiker, riksdagar och politiska institutioner ändrar och är dynamiska, men man måste kunna lita på något och i mitt fall har det varit HD. Börjar den spiken darra då vete sjutton...Tuff granskningRoger Nordlund tycker att Ålandsdelegationens (ÅD) förstärkta roll i den nya lagen är bra, att den ska avgöra fler frågor. Likaså att ÅD får en roll i avräkningsgrunden för klumpsumman. Men han minns också att ÅD skulle fått en  större roll i just den frågan i den nuvarande lagen, men att det ändrades från finskt håll just innan lagen antogs. Han är inte säker på att lagförslaget klarar granskningen i riksdagen den här gången heller.– Men vi måste från åländskt håll utgå från att det här är en politisk överenskommelse som ska hålla.Vad händer om det blir stora förändringar – faller  lagförslaget då?– Nej, då blir det förhandlingar mellan regeringen och landskapsregeringen.Det låter som att det kan ta tid, och mycket av snacket kring lagen har handlat om att den måste vara klar till 100-års jubileet av självstyrelsen.– För mig är det viktigare att det blir rätt.

Jonas Bladh