Alla borde hjälpa till i och med den humanitära krisen i Afghanistan. Det säger lantrådet Veronica Thörnroos. 

Eftersom det är upp till kommunerna att ansöka om mottagande av kvotflyktingar, tar landskapsregeringen ingen aktiv ställning i frågan om flyktingmottagande. 

– Det som utspelar sig i Afghanistan är tragiskt, särskilt med tanke på kvinnornas och barnens positioner. Jag varken kan eller ska ålägga de åländska kommunerna någonting, men jag tror att alla behöver tänka humanistiskt i första hand, säger hon. 

”Resurser finns”

I går skickade Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland en preliminär förfrågan om de åländska kommunernas vilja att ta emot afghanska flyktingar. Förfrågan gäller ett komplement till de kvotflyktingar som statsrådet redan beslutat om för 2021.

Helena Flöjt-Josefsson, specialsakkunnig med inriktning på integration och social hållbarhet på landskapsregeringen, förmedlar kontakt mellan NTM-centralen och kommunerna. Hon säger att NTM-centralen inte har specificerat när flyktingarna skulle kunna komma till kommunerna.

– När det gäller kvotflyktingar brukar det gå snabbare eftersom de får papper redan på plats och kan komma direkt till Finland. Man vet ju inte när de åländska kommunerna kommer att nappa, men jag tycker att jag redan nu känt positiva vibbar. 

Enligt henne klassificeras de evakuerade från Afghanistan som kvotflyktingar, och därför gäller samma förutsättningar för ersättningar till kommunerna.

– Den ena delen av ersättningen står för kostnader för integration medan den andra gäller faktiska kostnader, till exempel för vård. 

Hon tror att möjligheterna för att ta emot afghanska flyktingar på Åland är goda. 

– Jag tycker det finns utrymme här, vi har behov av inflyttning. Hälften av kommunerna har erfarenhet av flyktingmottagande och det finns resurser att anställa ett integrationsteam som kan ta hand om hur man jobbar med attityder inom barn- och äldreomsorg, fritids- och skolverksamhet. Att ta emot flyktingar är större än bara en fråga om socialvård.