Landskapsrevisionens anmärkningar gör gällande att ÅMI genomgående har ökat sina kostnader sedan 2017, totalt kostade det år 2020 235.000 euro mer att bedriva verksamheten än tre år tidigare. Dessutom förväntas kostnaderna stiga med ytterligare 59.000 euro i år.

ÅMI:s rektor, Björn Blomqvist, menar att man bara har följt budget.

– Det är ett beslut från landskapsregeringen och därför förstår jag inte riktigt vart kritiken riktas, säger han och fortsätter.

– Kollektivavtalsenliga lönehöjningar står för cirka 100.000 euro, något som vi inte kan påverka. Vi har minskat våra årsdagsverken med 1,3 tjänster men lönesidan har rusat iväg ganska mycket.

Saknas åländsk kompetens

För 2021 har man från ÅMI äskat om 40.000 euro i medel för instrumentinköp samt 30.000 euro för experttjänster.

– Det kan handla om exempelvis workshops och konsulttjänster. 

Landskapsrevisionen konstaterar att systemet med pendlande timlärare som bara undervisar i ett instrument är dyrt. Finns det alternativa lösningar på ett sådant system?

– Vi har en pendlande lärare som undervisar i cello och den kompetensen finns inte på Åland. Det blir snabbt dyrt med hotellövernattningar och dagtraktamenten men vi kan inte pausa den undervisningen, vi är ålagda via lagstiftningen att tillhandahålla den när den är påbörjad.

Men finns det inget mer ekonomiskt sätt att ordna undervisningen?

– Nej. Det vore i så fall om man kunde höja tjänstgöringen så att celloläraren kan flytta till Åland. För den summa vi i dag betalar för en hotellövernattning får vi fem till sex undervisningstimmar. Det blir förvisso en högre kostnad att höja tjänstgöringen – men vi skulle få betydligt mer för pengarna.

Ersätter trasiga instrument

Björn Blomqvist vill egentligen inte kommentera landskapsrevisionens slutsats att man vid ÅMI måste sänka sin ambitionsnivå om man inte kan ordna alternativa arrangemang, exempelvis genom lärare som har kompetenser inom flera instrument.

– Det är snarast en politisk fråga, jag arbetar utifrån styrdokumenten, säger han.

Men vore det inte rimligt att även ÅMI tar sitt ansvar i ekonomiskt svåra tider och att man drar sitt strå till stacken för att hålla nere kostnaderna?

– På uppdrag av landskapsregeringen gjorde vi en omstrukturering i höstas där vi tappade ett antal timmar. Således betalar man i dag inte för lika många undervisningstimmar, men kostnaderna för pendlande lärare rusar snabbt iväg. En stor del av vår budget är låst till sådant som vi inte kommer undan, som internhyror med mera och vi har levt på marginalerna i många år redan.

Finns det något att spara på instrumentinköpen?

– Vi börjar komma till punkten där det mesta är trasigt, och kostnaderna för att reparera dem ligger i paritet med nyinköp.

”Fast i systemet”

Björn Blomqvist säger att om man i dag valde att avveckla exempelvis celloundervisningen skulle det dröja minst åtta år tills de elever som har påbörjat cellostudierna tar examen.

– Så inte heller det skulle spara något på kort sikt. Vi måste ha en lärare eftersom vi har antagit celloelever. Visst kunde vi kanske anställa en amatör, men vi har ett krav på utbildning för att jobba på ÅMI och den kompetensen saknas som sagt på Åland. Då måste vi ta in någon utifrån, vi är så att säga fast i systemet.

Man lyfter även att personalförmåner har hanterats i strid med statsförvaltningens anvisningar. Att anställda har ersatts för massage och kiropraktorbehandlingar i högre utsträckning än det berättigade beloppet. Vad kan du säga om det?

– Jag känner till det, det handlar om två räkningar som har hamnat på fel konto. De borde ha gått på hälsovård snarare än friskvård. Jag ska se över dem.