Det började i våras.

Tomas Lundberg, till vardags myndighetschef vid Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, tröttnade på gnället kring att Viking Line sålt Rosella, och i ren frustration skapade han Facebookgruppen Nya Ålandsfärjan.

Gruppen, som senare bytte namn till Ålands folkrederi, har i skrivande stund strax under 6.000 medlemmar. Under försommaren registrerade Tomas Lundberg bolaget och sakta men säkert har han samlat en krets av sjöfartskunnigt folk runt sig.

Målet? Att chartra ett fartyg för året runt-trafik på rutten Mariehamn-Kapellskär.

– Det är det vi jobbar mot, men vi har inte börjat räkna på det än. Det kanske slutar med trafik bara under maj till september, säger han.

Du har ingen bakgrund inom sjöfart, ändå tar du dig an en sådan här jätteutmaning. Vad är det som driver dig?

– Att det är kul – och att jag har ett bra gäng runt mig. Min farbror och gudfar hette Gunnar Lundberg och var vd på Birka, så lite har jag ändå att brås på. Han ler nog där uppe och tycker att det jag håller på med är roligt.

Ser du dig själv i en redarroll?

– Nej, jag kliver av så fort det är möjligt. Jag har inget problem med att inte ha aktier eller att stå utanför styrelsen. Bara trafiken kommer i gång är jag nöjd.

Söker samarbeten

Att Tomas Lundberg har med sig den erfarne sjökaptenen Dan Wikingsson är känt sedan tidigare. Nu släpper han ytterligare ett tungt namn: Kaj Jansson har en mångårig bakgrund inom Viking Line – bland annat som teknisk direktör, och har också jobbat som rederichef på konsultbasis för landskapsregeringen.

– Kaj jobbar pro bono och det han inte kan är inte värt att kunna. Han gör ett jättejobb och sköter kontakten med rederier som har fartyg att chartra ut framöver. Han pratar också med Kapellskärs hamn, där Rosellas plats fortfarande är ledig. Utan Kaj skulle vi inte ha kommit så långt som vi gjort.

Tomas Lundberg berättar att de flesta i den inre kretsen de facto har någon form av koppling till Viking Line.

Det rör sig om personer som jobbat där tidigare?

– Ja, de är erfarna inom sina områden och har stora kontaktnät. Men alla vill inte skylta med sina namn, vilket är okej för mig.

Vilka områden har gruppen kunskap inom?

– Det tekniska och logistiken. Men naturligtvis är vi ute efter ett samarbete med Viking Line.

På vilket sätt vill ni se ett samarbete?

– Även med bara en båt måste vi ha alla funktioner som ett stort rederi har: Alla processer, bokningssystem, samma säkerhet ... vi är intresserade av samarbete på alla nivåer, men bollen ligger hos dem. Och vill de köpa in sig som de gjorde i Eckerö kan de göra det – men de får inte någon större andel.

Har ni tagit kontakt med Viking, och vad har ni i så fall fått för svar?

– De har frågat om jag vill komma till kontoret på kaffe. Men inte jobbar Viking Line pro bono, det är ett börsregistrerat bolag som tänker affärsmässigt. Ett samarbete som vi eventuellt får till stånd med dem ska ju vara något de kan räkna hem på ett eller annat sätt.

Har ni också varit i kontakt med Eckerösfären?

– Jag har skrivit med Marika (Mansén-Hillar, styrelseordförande i Rederi Ab Eckerö reds. anm.) och hon sade att jag ska prata med Björn (Blomqvist, vd), men det har jag ännu inte gjort.

Charter prio

Annars ligger gruppens fokus just nu på att lokalisera ett lämpligt fartyg. Bolaget har anlitat skeppsmäklare som håller koll på marknaden åt dem. Utöver Viking ADCC (i dag Madeleine II) ser Ålands folkrederi i nuläget på två fartyg, båda har isklass 1A.

Tomas Lundberg vill inte avslöja vilka färjor och ägare det rör sig om.

– Men åtminstone från det ena rederiet finns också ett intresse att gå in i Ålands folkrederi.

Vilken storlek och utformning på fartyget är ni intresserade av?

– Ungefär som Rosellas.

Din vision är att Ålands folkrederi på sikt ska ha världens mest miljövänliga fartyg. Det låter dyrt.

– Absolut, det kostar 200 miljoner.

Tomas Lundberg säger att det är svårt att ge några exakta summor kring kostnaderna för att chartra respektive köpa ett fartyg. Pengar behövs, men hur satsningen ska täckas återstår att se. Bolaget har dock varit i kontakt med Svenska skeppshypotek, som finansierar fartyg för svenska och utländska rederier ”med betydande svenskt intresse eller inflytande”.

– De kan låna ut upp till 90 procent av anskaffningspriset. Lånetiden är på 15 år och när den tiden är slut får fartyget vara max 20 år gammalt. De kräver ingen annan säkerhet än en skeppspant. De har sagt att de kan diskutera med oss, men inte är det slaget i sten att de sedan är med på det här.

Långt kvar

Viking Lines vd Jan Hanses har tidigare sagt att linjen inte har varit lönsam, att den har gått plus minus noll.

– Ålands folkrederi har inte något problem med att gå med bristande lönsamhet, vi vill bara att det ska gå runt. Men ska vi skaffa ett fartyg för 200 miljoner behöver vi förstås något att sätta i ladorna. Så vi kommer inte att köpa ett fartyg, så mycket pengar får vi inte in, utan vi får chartra ett, säger Tomas Lundberg.

Har ni beaktat andra kostnader, som bunker, utsläppsrätter och hamnavgifter?

– Det ska Kaj räkna på. Det finns många andra pusselbitar också, som hur många anställda det ska vara och vilken service som ska erbjudas ombord. Det är ju en stor skillnad på om folk nöjer sig med dricka och mat ur maskiner eller om de vill ha à la carte. Och ska man ha trafik hela året krävs ett kryssningskoncept för att attrahera svenska resenärer.

Tomas Lundberg får ofta höra ”kom igen nu, ta en båt bara och kör i gång”. Men det lär dröja innan bolaget kan presentera ett prospekt.

Drömmen är att vara redo för trafikstart nästa år.

– Om allt går riktigt, riktigt bra kan det bli i april 2025. Men då ska allt verkligen ha gått som på Strömsö.