Viking Line meddelade nyligen tidningen Nya Åland att man drar in all annonsering för resten av året. Beskedet kom samma dag som Michael Hancocks andra ledare om rederiverksamheten på Östersjön, och har rört upp en hel del diskussion i det åländska samhället.

Jan Hanses, hur ser du på reaktionerna?

– Jag tycker kanske att det är aningen överraskande, men jag har också sett kommentarer som visat förståelse för beslutet.

I en insändare i måndagens Nya Ålands skriver Jan Hanses att det är ”ambivalent att annonsera i samma tidning som spekulerar om vår verksamhet”.

Där bekräftar du ju det egentligen, men jag ställer frågan ändå. Var det meningen att straffa Nya Åland för deras publiceringar om skattegränsen när ni bestämde er för att dra in all annonsering?

– Inte kan man säga att det var meningen att straffa. Men det öppnade upp för en frågeställning om huruvida vi ska samarbeta med en tidning som på ledarplats ger uttryck för en direkt negativ inställning till Viking Line.

”Inga påtryckningar”

I insändaren skriver Jan Hanses också att det inte finns någon dramatik i beslutet.

Kan man se det här som ekonomiska påtryckningar för att försöka kväva debatten om skattegränsen inför valet i höst?

– Nej, det är inte fråga om några påtryckningar. Det handlar om att vi konstaterat att Nya Åland är en tidning som på ledarplats driver en linje som är direkt negativ mot Viking Line. Vilket de förstås får göra.

Med tanke på Viking Lines betydelse för det åländska samhället, har du någon förståelse för reaktionerna om att det är kortsynt att agera på det här sättet?

– Nej, det skulle jag inte säga att jag har. Det handlar om ett övervägande vi gjorde baserat på det jag redan sagt.

Du sitter i ÅTT-koncernens styrelse och Ålandstidningen är ju en konkurrent till Nya Åland. Hade det någonting med beslutet att göra?

– Absolut inte.

Blev förvånad

Nya Ålands chefredaktör Anna Björkroos säger att hon blev förvånad när hon fick veta att Viking Line dragit in all annonsering i tidningen.

– Det var beklämmande att ett företag i den storleken, med så starka anor på Åland och i en bransch som är så himla stor och viktig för det åländska samhället, gör på det viset.

Hennes spontana reaktion var att Viking Line valde att bestraffa tidningen ekonomiskt för journalistiska publiceringar.

– Vi har inte fått dementier eller besked om att det skulle handla om någonting annat, och i insändaren i måndagens tidning bekräftar ju Jan Hanses mer eller mindre att det är så det är.

Hur ser du på det resonemanget, alltså att det är ambivalent att annonsera i en tidning som spekulerar i bolagets verksamhet?

– Jag tycker att det är ett underligt resonemang. Den som annonserar i en åländsk tidning gör det ju för att marknadsföra sig för ålänningarna. Som ett privat mediebolag lever man i symbios. Vi skriver för våra läsare och för att nå så många som möjligt, och det är det ju det som ska locka annonsörerna.

Inte självklart

Anna Björkroos konstaterar också att ett privat mediebolag varken kan eller ska självcensurera sig kring viktiga samhällsfrågor, och att hon över huvud taget inte hade någon tanke på att Nya Ålands rapportering om skattegränsen skulle kunna resultera i att Viking Line avslutade sin annonsering.

– Nej, inte alls. Jag har fått frågan om jag hade stoppat publiceringarna om jag hade läst ledartexterna på förhand, och svaret på det är nej. En ledarsida får gärna vara provokativ och spetsig. Den finns ju där för att väcka tankar och debatt.

Det är ju inte ovanligt att annonsörer drar in annonsering när de är missnöjda med innehåll som publicerats i en tidning, hur resonerade ni när vi valde att lyfta det på nyhetsplats?

– Det var absolut inte självklart. Det händer, precis som du säger, att annonsörer blir upprörda och drar tillbaka annonsering. Man ska ju inte heller använda sin egen plattform för att driva egna frågor, men vi resonerade mycket och kom fram till att den här frågan är större än bara Nya Åland. Det är ett stort och anrikt, till och med samhällsbärande, företag på Åland som många ålänningar värnar mycket om. Viking Line lyfter ju själv också gärna fram att man är ålänningarnas rederi.

– Därför, och eftersom vi inte kunde tolka saken på något annat sätt än att Viking Line ville visa sitt missnöje genom ekonomisk bestraffning, valde vi att skriva om det. Vi kände att det var något som var värt att lyfta och diskutera, om inte annat för att visa hur det kan vara och hur man slåss för att inte lockas med självcensuren, trots att man som privat tidning är beroende av sina annonsörer.