Anders Ahnlid är Sveriges representant och ordförande i Nordiska ministerrådets gränshinderråd. Tidigare den här veckan var han på Åland i samband med Nordiska rådets septembermöten.

Hur stora är gränshindren i dag?

– Vi har gjort stora framsteg med att integrera våra ekonomier, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. De nordiska regeringscheferna har som mål att Norden ska vara världens mest hållbart integrerade region till 2030.

Han lyfter flera temaområden som är prioriterade i arbetet, bland annat skatter och folkbokföringsfrågor.

– Det måste bli enklare att bo i ett nordiskt land och arbeta i ett annat. Många ålänningar möter säkert dessa utmaningar.

Databas med hinder

Gränshinderrådet arbetar löpande mot en databas som innehåller över 100 handelshinder.

– Medlemmarna i rådet jobbar aktivt med ett 30-tal som är prioriterade. Flera rör gränsen i norr, där det till exempel är svårt att transportera kontanter och avfallsslam över gränsen.

Anders Ahnlid säger att han har hyggligt bra koll på Ålands situation.

Hur prioriterade är frågor som rör Åland när de stora länderna diskuterar gränshinder?

– Databasen innehåller ett antal handelshinder som berör Åland. Rådets arbete är ett viktigt samarbete mellan åtta regeringar och administrationer.

Har stor nytta

Som Ålandstidningen tidigare berättat har det åländska näringslivets handel med Sverige försvårats sedan Sverige vid årsskiftet tog i bruk ett nytt tulldatasystem.

Kommerskollegium arbetar enligt Anders Ahnlid med att lösa problem för alla medborgare.

Hur viktig är handeln med Åland för Sverige?

– Åland har ett framgångsrikt näringsliv så det är självklart viktigt för Sverige att kunna bedriva handel så friktionsfritt och kostnadseffektivt som möjligt.

Han påpekar samtidigt att de nya reglerna är till för att skydda den svenska gränsen.

– Reglerna beror delvis på problem som smuggling, penningtvätt och narkotikahandel. Utmaningen är att minimera påverkan på den legitima handeln.

Anders Ahnlid säger samtidigt att han upplever att det finns få handelsområden som gynnats lika mycket som Åland av situationen på EU:s inre marknad.

– Åland lever i hög grad på sjöfarten och på annat man kunnat dra nytta av genom de regelverk som finns, men sedan finns det förstås också utmaningar.

Ett exempel på en sådan utmaning är att åländska klockbutiker inte längre kan skicka klockor till Sverige för reparation på grund av den omfattande administrationen vid retur.

– Då har nog systemet gått i en riktning som inte är avsedd. Det låter som ett exempel där man kunde jobba med förenkling.

Kan de svenska tullreglerna göras enklare för att underlätta handeln med Åland?

– Det hoppas jag. Vi samarbetar väl med Tullen och på Kommerskollegium har vi nu ett forum där företag kan rapportera om svårigheter och problem.

Det är inte frågor som måste lösas politiskt?

– Utmaningen är ofta att problemen ligger i detaljerna och att detaljer inte diskuteras så ingående som de borde på beslutande nivå. Man kanske inte alltid ser implikationerna av de regler som det beslutas om. Där är förenklingsarbete väldigt viktigt och det arbetet försöker vi växla upp.