Människan kommer aldrig att kunna ta in och processa lika mycket information som en dator eller nu artificiell intelligens (AI). Vi kan inte tävla med robotar i styrka eller snabbhet. Men om vi låter maskiner utföra trista, tunga och farliga uppgifter, frigörs tid för annat, som exempelvis mer tid för patientkontakt inom vården.
– Behovet av varandra kommer vi människor aldrig att kunna effektivisera bort, säger Dilsa Demirbag-Sten.
Fast, varnar författaren Johan Unenge, ju smartare och effektivare tekniken blir större är risken att vi effektiverar bort oss själva och våra jobb eftersom maskiner är billigare än människor.
– Vi tenderar att förmänskliga AI. Vi frågar artigt och tackar när vi får svar. Vårt förhållningssätt till den nya tekniken tydliggör vår djupare syn på människa och samhälle.
– Risken ligger ju i att det går så rasande fort, fyller författaren Ingela Korsell på.
AI i skolan
Kan AI vara ett bra verktyg i skolan? frågar moderator Sara Kemetter.
– Skolan måste slå vakt om de grundläggande färdigheterna och lära ut hur man gör saker för hand. Det är naivt att tro att vi vuxna kan lära eleverna något om hur den nya tekniken kan användas. Eleverna ligger redan långt före oss, säger författaren och läromedelsutvecklaren Fredrik Blomqvist.
– Som vuxen kan man behöva medge att man inte förstår något, men samtidigt ifrågasätta om det verkligen ska göras. Det vi ska bistå med är vårt vuxna omdöme, säger Dilsa Demirbag-Sten.
Panelen återkommer till vikten av att lärarna vägleder eleverna genom att använda sin bredare kunskap och erfarenhet och sätta havet av lättillgänglig informationen i begripliga sammanhang.
Johan Unenge berättar om ett experiment där en femteklass med hjälp av dator och under tidspress skulle ta reda på var pyramiderna ligger.
– Samtliga svarade: utanför Lund. Datorerna var riggade för att ge detta felaktiva svar som första sökträff. Ingen av eleverna, som alla bodde nära Lund, reflekterade över att de aldrig sett några pyramider på väg till skolan.
– Källkritik betyder ju ingenting om eleven inte är intresserad av att veta. Det är mycket lättare att nöja sig med vad någon annan påstår än att tänka själv, reflekterade Fredrik Blomqvist på en kommentar från en lärare i publiken om att hon och hennes kollegor ägnar mycket tid åt att uppmuntra eleverna att våga känna tilltro till sitt egen tänkande.
Tänka nytt
Sara Kemetter kastar in att det finns teknikoptimistiska forskare som hävdar att AI kommer att revolutionerna inlärningen till den grad att skoltiden kan kortas.
– Vad slött. Om man lär sig mer med hjälp av AI borde vi ju istället ha mer skola och inte mindre, svarar den unge bokinflueraren Carl Blomqvist snabbt och får morgonens längsta applåd av den lärarfyllda publiken.
– Man kan säkert bygga en helt ny sorts skola med hjälp av AI men då måste man tänka på ett helt nytt sort sätt också, säger Dilsa Demirbag-Sten.
Forskning visar att läsning på papper fastnar bättre i minnet än scrollade på läsplattor. Men det finns andra fördelar med den nya tekniken. Läsning är i grunden en osocial aktivitet, men på sociala medier har man lyckats göra den social genom boktipsande, påpekar Johan Unenge som sitter i svenska Barnboksakademin och blev Sveriges första läsambassadör 2011.
Tioårige Carl Blomqvist är ett bra exempel på det. Hans tipsande om böcker som han själv gillar har blivit ett fenomen både på nätet och i traditionell media.
– Det började med att jag tipsade om Pax-böckerna på Tiktok och sedan tog det fart, berättar han med ett leende mot Ingela Korsell som tillsammans med författarkollegan Åsa Larsson ligger bakom den poplära bokserien.
Ingela Korsell påpekar, apropå skillnaden mellan människa och AI, att just detta är en djupt mänsklig egenskap, att man vill dela med sig av bra upplevelser.
Trycka ordet
Men bara för att det står tryckt i en bok behöver det inte vara finare och sannare, påpekar Dilsa Demirbag-Sten som bekymras över hur litteraturmänniskor ofta tillåter sig en snobbighet i sina omdömen om läsning.
– Det är klart att det finns kvalitetsskillnader på böcker, men läsning är inte något som kommer naturligt. Det är en konst som tar tid att behärska. Vi måste komma ihåg att det tryckta ordet är en tonåring jämfört med urgamla kulturuttryck som bilder, musik och kokkonst.
– Men är inte det AI skapar själv lite tråkigt ändå? AI ger inte det där lilla extra, för den vill ingenstans med det den gör, säger Carl Blomqvist och berättar hur han bad en AI skriva ett skämt och fick en platt obegriplighet tillbaka.
Seminariet arrangerades i samarbete mellan litteraturdagarna och Öppna högskolan.
