Frågan om lagtingets arbetsår aktualiserades senast i och med att ledamöternas arvoden höjdes för ett drygt år sedan. Då var en stor majoritet av det då sittande lagtinget för en ändring, men frågan gick inte längre än att de beslutade att det nuvarande lagtinget bör ändra sina arbetstider. Ålandstidningen rapporterade om det i november förra året.
När Ålandstidningen nyligen begärde in svar på enkäten över lagtingets bisysslor var John Holmberg skarpt kritisk till två saker – att vissa ledamöter enligt honom inte tar lagtingsuppdraget på tillräckligt stort allvar, och att schemat för lagtingsarbetet ser ut som det gör.
Flera av Liberalernas ledamöter är inne på samma sak i sina svar: Pernilla Söderlund efterlyste en bättre fördelning mellan röda, gula och vita veckor (se faktarutan här intill), och Ingrid Zetterman menade att lagtinget borde jobba både mer och jämnare.
John Holmberg säger till Ålandstidningen att även om det inte är bara en åländsk utmaning, utan en som gäller för många parlament, märks det tydligt om några få ledamöter inte prioriterar lagtingsuppdraget högst.
– Som lagtingsledamot är ditt grunduppdrag att delta i utskott och plenum. I plenum behöver du inte säga något, eller ens vara där efter att du tryckt in dig med knappen. Ditt engagemang är helt upp till dig själv, och vi har breda ärenden som tar tid att sätta sig in i, men det borde finnas något minimikrav så att man i alla fall är hyfsat insatt i frågorna.
”Helt förkastligt”
Just nu ligger lagtingsuppdraget helt i händerna på de enskilda ledamöterna och vad partierna ställer för krav på dem, menar John Holmberg. Han är också kritisk till hur perioderna av lagtingsarbete är uppdelat.
– Med höjningen av arvodet tycker jag att det också ställer högre krav på närvaron och engagemanget. Det solkar ner hela bilden av parlamentarismen om väljarna tror att man bara kan trycka på knappen och lyfta ett sådant arvode.
Det pågår en politisk diskussion om att göra om lagtingsschemat. Själva problemet med att alla inte ger lagtingsuppdraget högsta prioritet är dock svårt att komma åt oavsett, säger John Holmberg.
– Som det är nu är det väldigt lätt att göra andra saker vid sidan av, men om lagtinget är huvuduppdragsgivare så är det vad som ska prioriteras först och främst.
– Självklart menar jag inte att vi ska ha röda veckor hela tiden, men att vi inte gör någonting alls i februari är helt förkastligt. Nu har vi lugna perioder och sedan blir det korvstoppning med ärenden som samlas på hög. Det gör att kvaliteten på arbetet blir lidande. Speciellt i kristider är det förkastligt och oansvarigt att lagtinget inte tar större ansvar och finns behjälpligt i omställningsarbetet av pandemin.
Samma arbetsmängd
Lagtingets talman Bert Häggblom (Ob) menar att lagtingets arbetstider är en fråga som var mer aktuell i slutet av förra mandatperioden än just nu.
– Diskussionen har förts lite från och till, men när coronan kom emellan har det inte varit så aktuellt det här året. Det kommer säkert att diskuteras framåt när covid lugnat ner sig och läget börjar återgå till det normala.
Var ligger frågan nu?
– I första hand är den nog på talmanskonferensens bord.
Bert Häggblom ser dock inte någon anledning att göra om arbetet bara för att arvodet höjts.
– Arbetsmängden har inte ökat bara för att arvodet gjorde det – arbetet är vad landskapsregeringen (LR) producerar och levererar till lagtinget. Arvodet har ingenting med det att göra och vi kan inte skapa vårt eget arbete, det är det LR som gör.
» Fakta
Lagtingets arbetstider
• Arbetsåret börjar tidigt i november och slutar i slutet av oktober.
• Arbetet delas in i så kallade röda, gula och vita veckor, som betyder veckor för plenum, beredskap för plenum och inget plenum.
• De röda veckorna infaller i fyra pleniperioder:
- 1 november-20 januari.
- 1 mars-30 april.
- Två-tre veckor i månadsskiftet maj-juni.
- Två-tre veckor i början av september.
• Utskottsmöten kan hållas vid behov även utanför pleniperioderna.
» Fakta
Lagtingets arvoden
• Lagtingsledamöterna får 58.800 euro per år.
• Talmannen får 81.300 euro per år.
• Utöver grundarvodet utgår förhöjda arvoden på fem till tio procent för vice talmän, utskottsordföranden, gruppordföranden, ordinarie medlemmar i Nordiska rådet och ordförande i Ålands delegation i BSPC.
• Arvodet är uppdelat i tolv delar och betalas ut en gång per månad under arbetsåret.
• Beslutet om att höja arvodena fattades våren 2019 och trädde i kraft när det nya lagtinget öppnade för ett drygt år sedan.
• I samband med höjningen tog man bort kopplingen till en viss löneklass i landskapsregeringens organisation, som arvodet tidigare utgjorde en andel av.
