I sin årsberättelse för 2018 uppger Ålands landsbygdscentrum att man tagit fram en hållbar livsmedelsstrategi för åländsk matproduktion som ska uppfyllas till år 2030. 
Man vill bygga en gemensam profil för åländska livsmedelsprodukter och öka lönsamheten för åländska producenter med 20 procent genom sänkta kostnader, ökad produktion, bättre resurseffektivitet och ett ökat producentpris. 
– Målsättningen är att få en hållbar matproduktion med mer smak av Åland och att producera mat som inte är utbytbar, berättar landsbygdsutvecklare Lena Brenner. 
Hon poängterar att hållbarhet inte bara omfattar miljövänlighet utan också en lönsam och socialt anpassad produktion – det vill säga att värna om producenternas psykiska välbefinnande. 
”Varje resa en smakresa”
Visionen ska uppfyllas med en mängd olika projekt, som till exempel att minska näringsläckaget till vattendragen, arbete med att optimera näringsrikheten i åländskt livsmedel och att ”upprätthålla ett levande landskap med biodiversitet och betande djur”. 
En av spjutspetsarna för visionen kallas ”Gastronomisk ö värd att besöka”. 
– Vi vill arbeta för att varje resa tilll Åland ska bli en smakresa, säger Lena Brenner. 
Ta patent på åländskt svartbröd
Det planeras också att ansöka om så kallade ursprungsmärkningar för vissa livsmedelsvaror. 
– I Sydeuropa är skyddade beteckningar väldigt vanliga, till exempel för parmaskinka och halloumiost. Ofta har skyddade beteckningar möjliggjort en höjning av priset för produkterna. Vår förhoppning är att skapa ett varumärke kring åländsk produktion genom att skydda beteckningar som svartbröd, åländska äpplen och åländsk honung. Åländsk mat ska förknippas med hållbara produkter av hög kvalité. 

Jorunn Lavonius