I våras gick Eckerös fullmäktige in för att minska antalet ledamöter från tretton till elva från och med nästa mandatperiod. Åtgärden motiverades bland annat med att antalet kandidater i valen brukar vara för litet.

Kommunstyrelseledamöterna har också skurits ner från sju till fem och socialnämnden har lagts ned. I samband med dessa ändringar har inte arvodena justerats.

I beredningen till styrelsen framhålls att förtroendeuppdragen kräver insatser både i form av tid och engagemang. Rimliga arvoden kan inte bara fungera som en kompensation och ett erkännande, utan även attrahera personer med olika bakgrund och yrken att kandidera.

Går över

Förslaget inför styrelsen var att alla kommunala arvoden ska höjas med ungefär 5,7 procent, vilket skulle motsvara de allmänna löneförhöjningarna i tjänstekollektivavtalet under perioden 2020–2023.

– Även om det är längre tillbaka i tiden än så sedan arvodena i Eckerö kommun höjdes måste jag ha någon grund att stå på när jag föreslår en förhöjning. AKTA:s höjningar tyckte jag var rimliga att gå efter. Sedan har styrelsen föreslagit ytterligare förhöjningar, och det får den motivera, säger kommundirektör Petri Rautanen.

För fullmäktiges, styrelsens och nämndernas mötesarvoden skulle kommundirektörens förslag innebära en höjning med bara några få euro per möte, medan till exempel fullmäktigeordförandens årsarvode skulle öka från 900 till 960 euro och styrelseordförandens från 2.100 till 2.220 euro.

Varierar i kommunerna

Kommunstyrelsen understödde flera av de arvodeshöjningar som föreslogs, men i vissa fall gick man alltså in för ytterligare en höjning. Det märks främst vad gäller styrelseordförandens arvode, som styrelsen föreslår ska ligga på 2.500 euro, vilket är en höjning från nuvarande nivå med 400 euro. Det innebär i sin tur att Eckerös styrelseordförande skulle få 100 euro mer i årsarvode än Hammarlands dito och närma sig årsarvodena för motsvarande uppdrag i Lemland och Saltvik – men fortfarande ligga tusen euro lägre än det arvode på 3.500 euro som Finströms styrelseordförande har.

Det är svårt att göra en helt rättvis jämförelse mellan olika kommuners mötes- och årsarvoden konstaterar Petri Rautanen – det eftersom arbetsbördan samt ansvars- och arbetsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän skiljer sig åt. Att frågan nu aktualiserats i Eckerö handlar enligt honom främst om att centralvalnämnden haft bekymmer kring hur dess arvoden ska tolkas.

Kommunstyrelsens förslag går nu vidare till fullmäktige. Ålandstidningen har sökt styrelsens ordförande Jan-Anders Öström.