Som Ålandstidningen tidigare berättat har Röda korset i Mariehamn stora problem med ekonomin. Med tanke på omständigheterna och ett allt mer krävande underhåll av fastigheten i Mariehamn kallade man därför i slutet på augusti till krismöte för att diskutera ekonomin och verksamhetens framtid.
Till krismötet, som hölls i går, var representanter från Röda korset, staden och landskapet inbjudna och verksamhetsledare Josefine Egenfelt redogjorde inledningsvis för det ekonomiska läget.
– När Mariehamns stad avvecklade sin matutkörning 2010 sjönk bidraget från 100.000 euro per år till 2.000 euro per år och sedan 2013 har vi gjort en årlig förlust på cirka 50.000 euro.
Underskottet har finansierats av ett arv man mottog från en privatperson 2012. I budgeten för 2019 räknar man med att göra en förlust på över 50.000 euro.
– Om två till tre år är det ärvda pengarna slut och renoveringsbehovet kvarstår. Men vi kan inte renovera, för då kommer Röda korset i Mariehamn att gå i konkurs.
Initiera diskussion med staden
Syftet med onsdagens krismöte är därför att diskutera hur framtidens verksamhet ska se ut och hur den ska finansieras.
På plats från stadens fullmäktige är både Sara Kemetter (S) och Lennart Isaksson (MSÅ) som konstaterade att Röda korsets verksamhet har en viktig funktion.
– När Mariehamns stad drog in sina bidrag till Röda korset var man i en annan ekonomisk situation än man är i dag. I dag har vi målen i hållbarhetsagendan som också plockas fram i förslagen till ny äldrelag och socialvårdslag. Jag anser att staden som skrivit under de här målen ska arbeta för att äldre inte känner sig ensamma, sade Sara Kemetter.
Lennart Isaksson menade att man först behöver göra en analys av verksamheten.
– Röda korset i Mariehamn måste se det som att man säljer en tjänst, inte som att man begär bidrag.
Att man behöver lyfta fram vilka hälsofrämjande och förebyggande insatser verksamheten står för var många eniga om.
Karl-Johan Fogelström (S) menade även han att Röda korset behöver diskutera frågan med Mariehamn.
– En bra utgångspunkt för dialogen är förstås kommunernas skyldighet att bedriva förebyggande verksamhet.
Socialt värde
Tore Johansson, som jobbat inom Röda korset i över 20 år, konstaterade att staden har en par hundra människor till att se efter den dag Röda korsets verksamhet upphör.
– Det är det viktigaste som händer här i huset. Att äldre har någonting att göra.
Under mötet berättade flera av Röda korsets medlemmar att verksamheten betyder mycket för dem, bland annat Kaj Grundström, ordförande i Mariehamns pensionärsförening.
– Det här är vårt hem och Röda korsgården ska vara ett pulserande hus så att alla kan få det de behöver i vardagen.
En av orsakerna till att Röda korset i Mariehamn de senaste åren gått sämre är att det i dag finns fler konkurrerande verksamheter än vad det fanns för 20 år sedan. Under mötet diskuteras också idén att inleda diskussioner med till exempel Medborgarinstitutet för att utreda hur verksamheterna kan samverka.
– Jag tror att man kunde hitta nya vägar tillsammans, säger Eva Dahlén (MSÅ).
Betydelsen av att man inom verksamheten tar fram en kalkyl lyfts också fram. Till exempel i form av en arbetsgrupp som går igenom verksamheten och fastigheten för att se vad man kan göra.
– Sedan behöver en diskussion initieras med staden och staden behöver ge ett svar. Men om svaret är att det inte går att få några pengar och Röda korset i Mariehamn inte klarar av att bedriva verksamhet om två, tre år får man kanske sälja huset och hyra in verksamheten i stället, säger Torbjörn Sjöblad.

Kevin Eriksson