De allra flesta byggföretag sköter sig, menar Tommy Saarinen. Men det finns undantag, och det är ofta i de fallen en utomstående sakkunnig kopplas in.
När ringer folk er?
– När det är för sent. Det stora problemet är att kunderna litar otroligt mycket på sin entreprenör. Det funkar bra när man har en seriös entreprenör som gör bra ifrån sig, men sedan finns det ett fåtal aktörer som inte kan eller vill göra ett bra jobb. Kunden ser inte felen förrän det gått riktigt snett, och då ringer man till oss. Då har det ofta gått så långt att det börjar bli dags att kalla in jurister.
Tommy Saarinen och hans kollegor gör sina besiktningar utifrån kraven i Ålands byggbestämmelsesamling samt andra branschstandarder. Därför bör också anmärkningarna i det uppgjorda protokollet åtgärdas. Hur det tas emot av entreprenören varierar, men många vill göra ett bra jobb och välkomnar en oberoende rapport, säger han.
– Visst har det varit ett antal aktörer som nästan blivit arga när vi kommit, men det ska påpekas att entreprenadmarknaden i stort sett fungerar bra.
När det inte funkar, vad felar då?
– De bygger dåligt. De kan egentligen inte bygga.
Borde inte ryktet komma ifatt en på en så liten ort?
– Man skulle tro det. Om kunden bara skulle ta ett samtal till någon i branschen och diskutera med icke-konkurrenter … Vi försöker vara neutrala, men om det är återkommande problem med ett företag kan vi framföra bekymmer som vi sett.
– Det finns massor med egnahemshusbyggare på Åland som vi aldrig hör något dåligt om. Det är alltid samma företag som vi blir kallade till.
Som en extra säkerhet råder Tommy Saarinen husbyggare att redan från start anlita en utomstående expert under byggtiden. Det kostar visserligen ”någon tusenlapp”, men väl värt pengarna, anser han.
Och där kommer ert företag in i bilden?
– Det är en av de tjänster vi kan stå till tjänst med, vi är ett av några företag på Åland som sysslar med detta.
Föråldrade lagar
Enligt den åländska plan- och bygglagen ska alla byggarbeten som kräver ett bygglov ha en ansvarig arbetsledare, som godkänns av kommunen. I de fall kompetensen inte finns i det egna företaget måste någon annan anlitas. Den ansvariga arbetsledaren ska vara en garant för att arbetet blir gjort enligt gängse regler, men det är inte alltid det efterlevs i praktiken.
– De skriver på utan att ta något större ansvar. De är ofta inblandade på byggen där det inte gått så bra. Då ankommer det på kommunerna att övervaka det lite mer. Vilka sköter sig och vilka gör det inte?
Byggkontroll tar aldrig på sig rollen som ansvarig arbetsledare. Man anser att den kompetensen bör finnas hos entreprenören.
Tommy Saarinen förespråkar det svenska systemet där man måste ha en certifierad kontrollansvarig, i praktiken en oberoende besiktningsman, under byggnationen. Skillnaden gentemot en ansvarig arbetsledare är, grovt taget, att den kontrollansvariga inte ska ha någon koppling till vare sig byggherren eller entreprenören.
Men kvarstår inte risken att personen, precis som en ansvarig arbetsledare, bara sätter sitt namn på ett papper och inte gör det man ska?
– Jo, men man kommer in mest på slutet egentligen, och då gör man en omfattande besiktning av hela huset, mer omfattande än vad myndigheterna gör.
En kontrollansvarig som inte sköter sig kan, enligt den svenska lagen, befrias från uppdraget av byggnadsnämnden.
Tommy Saarinen anser även att det är problematiskt att Åland har egen lagstiftning på området. Den nuvarande plan- och bygglagen samt förordningen är från 2008. Även byggbestämmelsesamlingen, som är från 2015 är föråldrad, menar han.
– Man kan fråga sig om vi har kompetens inom förvaltningen att upprätthålla lagen.
Vilka konsekvenser får det att vi har föråldrad lagstiftning?
– Jag tycker att det hör till sakens natur att den som stiftar lagarna håller sig uppdaterad med det senaste inom området och uppdaterar enligt det.
