– Klimatpolitiken är på agendan i allra högsta grad och vi får återkomma i budgeten 2022 med åtgärder. Klimatfrågan är väldigt angelägen för både landskapsregeringen och många ålänningar, säger Alfons Röblom med anledning av Finlands klimatpanels nya rapport.
I rapporten redogörs dels för arbetet med att göra anpassningar till klimatförändringen, dels för klimatförändringens konsekvenser för Finlands landskap och havsområden samt för Åland.
”Extrema väderfenomen och stegvis stigande temperatur orsakar kostnader och förutsätter privat anpassning som främjas av offentlig styrning. Folkhälsokostnaderna uppkommer på grund av globala och insektsburna sjukdomar, ökad dödlighet till följd av värmeböljor samt minskad arbetsproduktivitet”, står det i rapporten som till största delen är på finska. Ett sammandrag och en sammanställning av klimatarbetet på Åland finns dock på svenska.
Mer nederbörd
Enligt klimatpanelen innebär klimatförändringen stigande genomsnittliga temperaturer överallt i Finland, särskilt på vintern. Framför allt i södra Finland kommer snö och kyla förekomma allt mer sällan. I och med uppvärmningen ökar de genomsnittliga årliga nederbördsmängderna i hela landet.
Andra väderfenomen bedöms som mer osäkra. I ljuset av den nuvarande kunskapen kan man till exempel inte förvänta sig några stora förändringar i antalet oväder och hur kraftiga de är under de närmaste decennierna.
Klimatförändringen påverkar översvämningsrisken på olika sätt på olika håll i Finland, beroende på typen av översvämningsrisk, skriver panelen. De allt vanligare störtregnen ökar risken för dagvattenöversvämningar. Risken för havsvattenöversvämningar bedöms öka åtminstone i Finska viken. Risken för översvämningar i vattendrag ökar framför allt i de stora vattendragen i södra och mellersta Finland.
Det finns inga betydande riskområden för översvämningar på Åland och översvämningsrisken bedöms som ganska liten, skriver man med hänvisning till landskapsregeringens uppdateringar av översvämningsdirektivet.
50 dagar kortare
För Ålands del uppges bland annat att klimatet förväntas bli varmare under det nuvarande århundradet och att en uppvärmning redan har skett. Perioden 1991–2020 var cirka 0,6 grader varmare än perioden 1981–2010. Den genomsnittliga årliga nederbörden för 1991–2020 var cirka 3 procent högre än 1981–2010. Det genomsnittliga årliga antalet frostdagar minskade med cirka tio dagar.
Vintern bedöms förkortas med upp till 50 dagar fram till 2050. Andra årstider förlängs med 10 till 30 dagar.
Klimatpanelen skriver att genomförandet av klimatanpassningarna måste påskyndas snabbt för att uppnå målen och för att säkerställa att anpassningen framskrider på ett tillräckligt sätt.
Finlands klimatpanel är en oberoende och tvärvetenskaplig tankesmedja som består av finländska forskare. Den tillhandahåller vetenskaplig rådgivning för beslutsfattare. Ordförande är professor Markku Ollikainen.