Rent dricksvatten ur kranen är för de flesta människor i världen en utopi. I bara drygt 25 länder är det i dag en vardag där du kan få vatten direkt ur ett ledningssystem.
Åland tillhör den delen av världen och cirka 90 procent av det dricksvatten som brukas inom landskapet har pumpats genom vattenreningsverket vid Ålands Vatten Ab. Hur många gånger samma vattenmolekyl passerat genom anläggningen är omöjligt att bedöma, men ändå tänkvärt att vattnet återkommer och omsätts på nytt i en ständigt pågående cirkel.
Utgångsläget för vattenförsörjningen och uppdraget som Ålands Vatten förvaltar är att garantera en säker och robust tillgång på dricksvatten till bland annat människor och näringsverksamhet.
Tillgång till rent dricksvatten ska möjliggöra tillväxt och inflyttning, etablering av nya verksamheter och inte vara ett hinder eller en flaskhals.
Den allmänna vattenförsörjningen har byggts ut sedan 1950-talet och Ålands Vatten har funnits sedan 1970. Vatten i kranen är och har varit en självklarhet för många sedan länge och störningarna har varit få.
För att dricksvattenförsörjningen fortsättningsvis ska vara trygg och säker krävs åtgärder. Åtgärderna är aktuella och det vore önskvärt att beslutsfattarna tar ställning till åtgärderna och ger tydliga besked. Det här är åtgärderna som krävs:
1. En ny vattentäkt och ett nytt vattenverk på fasta Åland.
Det finns ett antal olika motiv för att genomföra projektet. Säkerheten och beredskapen stärks med en separat anläggning, som byggs med membranrening för att klara det reningskrav som ställs på dricksvatten nu och i framtiden, då tänker jag på bekämpningsmedel, PFAS, mikroplaster och andra ämnen som forskningen i dag utreder och som där det kan bli reningskrav och sänkta gränsvärden inom en nära framtid.
Nuvarande vattentäkter, har vi konstaterat, är nära en ekologisk kollaps och kan tidvis bli omöjliga att nyttja under den tid på året som dricksvattnet behövs som mest, dessutom är uttaget av råvatten för dricksvattenrening begränsat.
Klimatförändringen påverkar också sjöarna bland annat genom förändring i nederbördsmängder och högre avdunstning, risk för inträngning av saltvatten när vattennivåerna i havet stiger och varierar mer än förut.
En ökad vattenvolym och rening i nuvarande vattenverk ökar hastigheten i vattenflödet genom anläggningen och resultatet av det är halten organiskt material ökar i dricksvattnet vilket är en potentiell risk för tillväxt av bakterier i ledningsnätet.
2. Modern lagstiftning som ger förutsättningar för verksamheten.
Den lagstiftning som styr VA-verksamheten (vatten och avlopp) är föråldrad sedan länge. Det behövs klara gränsdragningar för verksamheten mellan myndigheterna, kommunerna och vattenproducenterna och vattenkonsumenterna.
Det kan gälla åtgärder för att spara vatten, att mäta vatten, beredskap och hantering av nödvatten, utökad uppföljning, digitalisering, hållbarhet, kompetensutveckling, utökat samarbete, finansiering av VA-verksamheten med mera.
3. Åtgärder för att uppnå god ekologisk status i nuvarande vattentäkter (insjöar) och potentiella vattentäkter.
De åländska insjöarna mår inte bra och speciellt de ”större” insjöarna som kunde vara lämpliga för vattenförsörjningen är i ett kritiskt läge med syrebrist, algblomningar och förhöjda metallhalter som följd. Därtill påverkar klimatförändringen sjöarna negativt.
Nuvarande vattenlag betonar vikten av att alla vatten ska uppnå en ekologisk balans senast år 2015 med vissa undantag som gäller fram till år 2027. Därtill omnämns specifikt vattentäkter där lagstiftaren lyfter fram att insatser redan borde ha genomförts gällande nuvarande och potentiella vattentäkter.
Ålands Vatten har vidtagit och fortsätter med ett antal åtgärder för att utvecklingen ska vända i sjöarna. När det gäller de vattentäkter som Ålands Vatten har tillstånd att använda har vi en god kännedom om situationen, det som krävs är verkliga åtgärder och vi håller för närvarande i ett antal projekt som betyder förbättringar, men fler åtgärder krävs och det borde ha genomförts redan.
Det är positivt att samhället nu satsar resurser inom projektet rent vatten 2030, min förhoppning är att det ska bli en bestående satsning under flera år. Det krävs många och effektiva åtgärder för att åstadkomma förbättring av miljöstatusen i våra vattendrag.
Effekterna av åtgärderna kan vara svåra att konstatera och det kan dröja flera år och krävas ytterligare tilläggsåtgärder innan det förväntade resultaten uppnås. Utifrån hur ett ekosystem fungerar i en insjö kan det vara riskabelt att på förhand säga och hur lång tid det tar att återställa en insjö i obalans till ett läge där god ekologisk status har uppnåtts.
Med det sagt är det vara omöjligt att förlita sig på en tidtabell där andra insjösystem kan finnas tillgängliga för vattenförsörjningen.
4. Mer samarbete inom VA-verksamheten.
Det finns en ambition hos mig att stärka VA-verksamheten på Åland och utöka samarbetet mellan befintliga aktörer inom verksamhetsområdet. Det krävs mer specialkunskaper i dag och våra kunder förväntar sig snabb service inom en verksamhet som ska fungera utan störningar.
Nya krav på verksamheten dyker upp och mer information förväntas, det måste finnas mer tid för planering och framförhållning. Inom Ålands Vatten pågår samarbetsprojekt och utvecklingsdiskussioner, många åtgärder kan göras snabbare och mer kostnadseffektivt om vi samarbetar.
Min förhoppning är att dagens beslutsfattare tar tag i den frågan och med morötter och andra åtgärder styr upp hela VA-sektorn till större enheter. Fortsätter det som i dag ökar sårbarheten och det blir fler risker att hantera.
