Varje dag fattas beslut som påverkar barns liv, men ofta utan att deras röster beaktas. Barnkonventionen ger varje barn rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem, och det är vi vuxna som måste skapa möjligheter för barnen att påverka på riktigt. Denna delaktighet leder dessutom till bättre och mer hållbara beslut. Hur skulle samhället se ut om vi faktiskt lyssnade på barn och lät dem delta i beslutsprocesser som berör dem?
Barn har unika perspektiv och erfarenheter av att vara barn i dagens samhälle. När de får bidra till utformningen av exempelvis skolor, hälsovård och transportsystem blir dessa tjänster mer användarvänliga och anpassade till deras behov, vilket vuxna annars kan missa. Artikeln The Health and Wellbeing Case for Children’s Suffrage (The Lancet, 2024) argumenterar att barns rösträtt, eller bredare möjlighet att påverka beslut, skulle förbättra barns liv genom att skapa större uppmärksamhet för deras behov och samtidigt stärka demokratin. Att beakta alla perspektiv inom befolkningen förbättrar livet för alla eftersom vuxnas och barns liv är sammanflätade.
Om barn hade verkliga möjligheter att påverka politiska beslut, vad skulle Åland då satsa på? Enligt de barn och ungdomar som Rädda Barnen arbetat med skulle Åland prioritera skolan så att alla får det stöd de behöver. Vi skulle satsa på fungerande kollektivtrafik samt hälsovården och stödtjänster som möter barn och ungas behov. Barn och unga skulle bemötas snällt och med respekt. Åland skulle även få fler offentliga platser som är tillgängliga, roliga och främjar socialt umgänge.
Varför ser Åland inte ut så redan nu? Studier visar att barn, även i unga åldrar, kan förstå och uttrycka vad som är viktigt för dem. Genom att ta hänsyn till deras åsikter skapar vi en rättvisare grund för beslutsfattandet. Genom barnanpassade metoder kan vi ge barn en trygg miljö där deras röster hörs och deras perspektiv tas på allvar.
För att barns delaktighet ska bli meningsfull måste vissa principer respekteras. Processerna där barn hörs bör vara transparenta och informativa, så att barnen vet vad deras delaktighet innebär. Deltagandet ska vara frivilligt, där barn själva kan välja att delta på sina egna villkor. Det är också avgörande att barnens åsikter behandlas med respekt och att de frågor som diskuteras är relevanta för deras liv och erfarenheter.
Miljön och metoderna måste vara barnanpassade och utformade efter barnens förmågor och utvecklingsnivå. Delaktigheten ska vara inkluderande, så att alla barn får möjlighet att uttrycka sina åsikter. Vuxna behöver utbildning och stöd för att kunna samarbeta med barn på ett respektfullt sätt. Processerna måste också vara säkra och barnen ska inte utsättas för några risker eller negativa konsekvenser av att delta. Slutligen har barnen rätt till återkoppling för att veta hur deras åsikter mottogs och om de påverkat besluten.
Att hitta metoder som passar barnens uttryckssätt är en utmaning för oss vuxna men det är nödvändig för att skapa verklig delaktighet. När Rädda Barnen på uppdrag av landskapsregeringen samlade in ungdomars tankar om studiestöd, fick unga själva välja om de ville uttrycka sig muntligt eller skriftligt. Många föredrog att skriva på Snapchat, vilket möjliggjorde en skriftlig intervjuform på en plattform unga är vana vid.
När landskapsregeringen ville höra barns åsikter om barnomsorgens läroplan skapades ett material som personalen använde för att diskutera frågorna med barnen. Barnen uttryckte sina åsikter genom olika aktiviteter och teckningar.
Tidningen Helsingin Sanomat rapporterade nyligen om hur Justitieombudsmannens kansli i Finland arbetar för att säkerställa att barn inom barnskyddet får information om och möjlighet att lämna in klagomål på ett barnanpassat sätt, om de upplever att de blir orättvist behandlade av myndigheter.
En vanlig invändning är att barns rätt att påverka skulle gå för långt, eftersom deras pannlob, som styr konsekvenstänkande, inte är fullt utvecklad. Rätten till delaktighet enligt barnkonventionen handlar dock inte om att ge dem makten att ensamma fatta stora beslut, utan om att ge oss vuxna värdefulla insikter från barn och unga som berörs av besluten. Genom att lyssna på barns åsikter får vi ett bättre beslutsunderlag och en mer inkluderande syn på våra beslut. Det yttersta ansvaret ligger fortfarande hos vuxna, men barnens perspektiv gör våra beslut mer nyanserade och hållbara.
Vi vuxna har ansvaret att skapa miljöer där barnens röster inte bara hörs utan också påverkar. Barnkonsekvensanalyser bör bli ett naturligt inslag i allt beslutsfattande som rör barn i alla nivåer av samhället, för att säkerställa att barns perspektiv vägs in. Ett samhälle som lyssnar på barn och tar deras åsikter på allvar är ett samhälle som är bra för alla.
Jonna Varsa, Barnkonventionsansvarig på Rädda Barnen
