I dagens snabbt föränderliga värld står vi inför en rad nya utmaningar som kräver vår uppmärksamhet och handling. En av de mest framträdande är den ökande betydelsen av digitalt kunnande och artificiell intelligens (AI) i våra samhällen. Som minister med ansvar för demokrati och digitalisering på Åland vill jag belysa hur dessa teknologier påverkar våra demokratiska processer och vilka åtgärder vi måste vidta för att säkerställa likvärdiga möjligheter för människor att delta i det digitala samhället.
Inledningsvis vill jag också understryka att det händer mycket inom digitalisering och AI. Grundskolorna får en ny digital lärstig, AI implementeras i förvaltningarna, det utforskas gemensamma steg framåt inom offentlig sektor och regeringen lägger fram viktig lagstiftning inom digitalisering. Och för den nyfikne kan Medis kursutbud inför våren varmt rekommenderas både om it och digitalisering i allmänhet men också gällande AI. Det finns dock behov av att ytterligare stärka arbetet och jag vill ta tillfället i akt att diskutera både ”varför” och ”hur”.
Digitalt kunnande, eller digital litteracitet, är en grundläggande färdighet i dagens samhälle. Det handlar inte bara om att kunna använda en dator eller smartphone, utan också om att förstå och kritiskt granska den information vi möter online. Enligt aktuell forskning är digitalt kunnande avgörande för att medborgare ska kunna delta fullt ut i demokratiska processer. Utan dessa färdigheter riskerar vi att skapa ett samhälle där vissa grupper är exkluderade från viktiga samhällsdebatter och beslutsprocesser.
AI, med sina många tillämpningar, har potential att både stärka och hota demokratin. Å ena sidan kan AI användas för att förbättra offentlig förvaltning, öka transparensen och effektivisera tjänster. Å andra sidan finns det risker för att AI kan användas för att sprida desinformation, manipulera opinioner och undergräva förtroendet för demokratiska institutioner.
En av de mest oroande aspekterna av den digitala omvandlingen är hur den kan förstärka befintliga socioekonomiska klyftor. Forskning visar att tillgången till digitala verktyg och kunskaper är ojämnt fördelad i samhället. Personer med lägre inkomster och äldre individer har exempelvis ofta sämre tillgång till digital teknik och utbildning. Detta skapar en digital klyfta som riskerar att exkludera stora delar av befolkningen från de möjligheter som digitaliseringen medför.
För att motverka denna utveckling måste vi satsa på bildning.
Vi behöver program som främjar digitalt kunnande bland alla åldersgrupper och socioekonomiska bakgrunder. Dessutom måste vi säkerställa tillgång till snabb och pålitlig internetuppkoppling, oavsett var de bor. Vi kan jämföra det med tiden då internet kom, jag var själv i tonåren vid den tiden och minns hur vi hade kurser i skolan om hur internet funkade, vi fick lära oss om hur man skulle använda sökmotorer och på biblioteken sattes datorer upp för att alla skulle få tillgång till det nya verktyget. Vi behöver jobba på motsvarande sätt nu.
För att säkerställa att digitaliseringen bidrar till att stärka snarare än undergräva vår demokrati, behöver vi brett diskutera hur vi kan höja den digitala kompetensen och förståelsen i samhället. Förändringar kommer vare sig vi vill det eller inte. Att stå kvar och hoppas på att den digitala utvecklingen avstannar är inte realistiskt. I stället behöver vi tala om utbildning, fri bildning och tillgång till internet. Vi behöver se till att de med högt kunnande fortsatt kan utvecklas men samhället har en oerhört viktig roll i att motverka utanförskap, även det digitala.
För att möta dessa utmaningar och möjligheter krävs ett strategiskt och långsiktigt arbete. Jag är därför glad att kunna meddela att vi i början av nästa år kommer att presentera en omfattande digitaliseringsstrategi som inkluderar AI.
Denna strategi kommer bland annat att fokusera på att säkerställa att medborgare har tillgång till nödvändiga digitala verktyg och kunskaper, samt att AI används på ett etiskt och ansvarsfullt sätt. Genom att implementera denna strategi strävar vi efter att skapa ett mer inkluderande och rättvist digitalt samhälle där ingen lämnas utanför.
För att lyckas med vår digitaliseringsstrategi och säkerställa att ålänningarna kan dra nytta av digitaliseringen och AI, är samarbete avgörande. Myndigheter, näringsliv och civilsamhället måste arbeta tillsammans för att skapa en inkluderande digital miljö. Myndigheterna har en central roll i att sätta ramar och riktlinjer, medan näringslivet kan bidra med innovation och teknisk expertis.
Civilsamhället, å sin sida, spelar en viktig roll i att nå ut till och stödja de mest utsatta grupperna i samhället. Landskapsregeringen arbetar för ett utökat samarbete med riksmyndigheter och är också en aktiv part i det nordisk-baltiska digitala samarbetet. Genom att arbeta tillsammans kan vi bygga ett starkare, mer rättvist och demokratiskt samhälle där alla har möjlighet att delta och dra nytta av den digitala utvecklingen.
