Folkhälsostrategin för Åland 2023-2030, som lanserades av Ålands landskapsregering i augusti, är ett ambitiöst ramverk som förtjänar beröm. Målsättningen är att ålänningarna ska må ännu bättre och bli friskare i framtiden. Processen med framtagandet av strategin har involverat en bred skara personer verksamma på fältet inom strategins områden. Därmed bör det finnas en god förankring hos många nyckelpersoner, vilket är av stor betydelse för hur strategin ska efterlevas i vardagen runtom på Åland.
Rubrikerna och samhällsdebatten är i dagsläget ofta dyster där bilden av att många ålänningar mår dåligt eller lider av olika former av sjukdomar sprids. Framför allt att trenderna inom hälsa är negativ och går åt fel håll. Är det en överdriven slutsats eller ligger det faktiskt någonting bakom den allmänna uppfattningen?
Intressant i det sammanhanget är att konstatera att Åland uppvisar den överlägset bästa folkhälsostatistiken i Finland när man ser på mortalitetsstatistik i folksjukdomar och levnadsår. Det finns ändå alltid utrymme för förbättring, och därför är det bra att en målmedveten folkhälsostrategi godkänts för de kommande åren. En ny strategi visar att hälsan värderas högt i det åländska samhället och att man prioriterar ett målmedvetet arbete för folkhälsan. Det är en viktig signal utåt, som vi ålänningar ska förstå att uppskatta och också förvalta vidare.
De drivande krafterna bakom folkhälsostrategin eftersträvar även att tidigt försöka bryta oroväckande trender såsom stigande övervikt, ökad psykisk ohälsa, låg fysisk aktivitet, hög alkoholkonsumtion och ökad rökning (inom vissa grupper). Med den nya folkhälsostrategin är Åland därmed en fin förebild för hur man systematiskt kan och vill jobba med folkhälsan på landskapsnivå.
I arbetet med folkhälsostrategin är det också glädjande att man systematiskt jobbat med att få fram en åtgärdsplan med mätbara indikatorer. Grundläggande data är centrala delar av strategin och det är utmärkt att man har samlat in befintlig statistik på prevalensen av folksjukdomar, riskfaktorer och levnadsvanor för att kartlägga folkhälsoläget på Åland just nu. Landskapet har också äntligen gått med i nationella hälsokartläggningar i större utsträckning än tidigare för att få mera kunskap om rådande levnadsvanor och riskfaktorer bland ålänningarna jämfört med riket. Via dessa kartläggningsresultat har man framöver prioriterat vissa områden i strategin och i åtgärdsprogrammet.
Positivt med strategin är också att den riktar sig till hela befolkningens hälsa och främjandet av allas hälsosamma levnadsvanor. Genom små förbättringar i hela befolkningen får man en större folkhälsoeffekt än med att bara fokusera på högriskindivider. Det är också relevant då man vill minska ojämlikheten i hälsa generellt. Genom att rikta insatserna universellt, till exempel genom skolmåltiderna når vi ofta en större jämlikhet i samhället än om vi bara skulle stöda dem som har det sämst socioekonomiskt ställt.
Ett annat glädjeämne är att ett av målen är främjandet av hälsosamma matvanor. Tidpunkten är perfekt med tanke på att de nordiska näringsrekommendationerna publicerades i somras och är tänkta att fungera som ett underlag för politisk styrning, planering, kommunikation och uppföljning på befolkningsnivå. Under 2024 ska även de finländska rekommendationerna publiceras. Den största förändringen är att i de nya vetenskapliga rekommendationerna beaktar man både hälsa och miljö, mera växtbaserad kosthållning, mer fisk och mindre kött på tallriken, vilka alla är rekommendationer som borde passa väl in på den åländska mattallriken.
Det som vi inom Folkhälsan anser att får för lite utrymme i folkhälsostrategin och som har en betydelse för hälsan och välbefinnandet är viktiga levnadsvanor som sömn, stillasittande, skärmanvändning och -tid. Vi bedömer att dessa är levnadsvanor vi måste fokusera mer på framöver. Framför allt med tanke på den psykiska hälsan, men det har också en betydelse för den ökande övervikten i vårt samhälle. Som jämförelse ingår till exempel fysisk aktivitet, stillasittande och sömn i WHO:s 24-timmars rörelserekommendationer för barn under skolåldern. Orsaken till att dessa levnadsvanor enbart lyfts på enstaka ställen i den åländska strategin kan bero på att det i dagsläget finns betydligt mindre befolkningsstatistik på området.
Det som vi också gärna skulle ha sett att lyfts upp mycket tydligare, främst bland åtgärderna att främja fysisk aktivitet, är utnyttjandet av den fina åländska naturen via till exempel utomhuspedagogik, vistelser i naturen under daghemsdagen, under eftermiddagsverksamhet eller via annan organiserad verksamhet. Dessa åtgärder kan man ofta ordna till betydligt lägre kostnader jämfört med andra aktiviteter för att främja välbefinnandet och den fysiska aktiviteten i befolkningen. Den åländska naturen är trots allt inte en självklarhet för alla.
Som helhet är vi inom Folkhälsan nöjda med strategin där vi kan konstatera att våra egna mest prioriterade områden för att främja hälsa har beaktats. Det viktigaste vi gör inom ramen för vår verksamhet främjar hälsan och ligger helt i linje med den nya folkhälsostrategin även för de kommande åren. Värt att lyfta fram är att vi erbjuder en lågtröskelverksamhet genom våra lokalföreningar i alla åländska kommuner där vi försöker sätta örat mot marken i närmiljön för att på olika sätt bidra med lokala insatser. Dessa har förändrats under vår 100-åriga historia och är i dag anpassade för den nya Folkhälsostrategin på Åland.
Inom vår organisation satsar vi också på trygga sociala relationer. Gemenskap och andra insatser för att förebygga till exempel ensamhet främjar hälsan och välbefinnandet, och är ett område som även kunde ha betonats mer i folkhälsostrategin.
Inom Folkhälsan förespråkar vi starkt förebyggande insatser och tidigt stöd. Vår övertygelse är att det även är ekonomiskt fördelaktigt över tid. En slutsats vi kan dra av den nya folkhälsostrategin är nu att även Ålands landskapsregering tydligt lyfter fram behovet av förebyggande arbete. Så här i valtider är det därför lovande att kunna konstatera att så många kommande beslutsfattare förefaller ha tagit till sig folkhälsostrategin och lyfter upp olika hälsofrågor på sin prioriteringslista bland valfrågorna. Att lyckas förverkliga åtgärdspaketet för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor förutsätter ett omfattande lagarbete där var och en tar sitt ansvar, men framför allt att beslut på alla nivåer går i linje med strategin.
Som slutsats är förutsättningarna lyckligtvis mycket goda för att ålänningarna även de kommande åren kan uppvisa landets bästa statistik i folksjukdomar och levnadsår. Med en färsk folkhälsostrategi, med beslutsfattare som prioriterar hälsofrågor (framför allt förebyggande insatser) och ett rikt förenings- och kulturliv på Åland samt med naturen runt hörnet som en kraftkälla ser det lovande ut. Vi är även lyckligt lottade med många professionellt yrkesverksamma inom social- och hälsovård då behov föreligger av sådana hjälpinsatser.
Niclas Forsström, vd Folkhälsan på Åland
Sandra Jourdan, enhetsledare vid Livsstilsenheten, Folkhälsan på Åland
Eva Roos, professor, specialsakkunnig, Folkhälsans forskningscentrum
