Trots alla kommunförbund, trots att delar av utbildningen och hela sjukvårdsapparaten finns på landskapsnivå och trots att det talas om kommunsammanslagningar så har söndagens kommunalval stor betydelse för mycket av det som berör dig allra mest i kontakten med de offentliga inrättningarna.
Grundskola, barn- och äldreomsorg, socialfrågor och bygglov. Det är bara några av de saker som de som på söndag blir invalda i just din kommuns beslutande församling ansvarar för.
Men det är också just detta, att det måste finnas några som vill ställa upp i de kommunala funktionerna, som allt fler på båda sidor i kommunstrukturfrågan pekar på som den avgörande. För om en kommun ska fungera måste det finnas människor som fyller de nödvändiga platserna i fullmäktigen, i styrelser och i nämnder och förbund.
Anledningen till att detta demokratiska problem framstår som allt större trolig orsak till framtida kommunsammanslagningar är att allt färre väljer att ställa sig till förfogande i kommunalvalen. I år är det 458 som ställer upp, för fyra år sedan var siffran 513. Och nedgången har funnits under lång tid.
Siv Sandberg, universitetslärare i offentlig förvaltning vid Åbo akademi, sade till Ålandstidningen den 21 september att kandidaterna räcker i det här valet, men det är på håret. ”I de mindre kommunerna fanns det farhågor att inte alls få ihop tillräckligt med kandidater för ett val, men nu har man ju åtminstone näsan ovanför vattenytan, även om marginalerna är mycket små”, sade Siv Sandberg.
Men hon såg ändå en fara, och tillade: ”Om kandidaterna är få så betyder det att man klarar valet, men kanske inte hela mandatperioden ut om folk till exempel flyttar från kommunen”.
Härom veckan tvingades Kökar skjuta upp ett fullmäktigemöte på grund av att för få ledamöter kunde närvara. Den situationen riskerar att bli allt vanligare i de mindre kommunerna. Om det inte finns folk nog att klara av att fylla de platser i beslutande organ som krävs är kommunen ute på sju famnars djup.
Men det är inte bara den demokratiska problematiken som de som väljs på söndag ska hantera. Det finns flera stora utmaningar att ta tag i. Den mest uppenbara är ekonomin.
För flera kommuner ser de ekonomiska utsikterna mycket tuffa ut. Landskapet har ålagt kommunerna nya lagstadgade uppgifter som inte blivit monetärt kompenserade, och därtill finns det, liksom i landskapet, investeringsskulder i många kommuner inte minst vad gäller digitaliseringen.
Till detta ska läggas striderna som redan irriterar kring ökande kostnader för exempelvis Kommunernas socialtjänst.
Räkna med att det kommer bli minst lika många och tuffa samtal mellan kommuner och landskapsregering som under den här mandatperioden under nästa.
För skärgårdskommunerna kommer förstås frågan om framtidens skärgårdstrafik att vara central. Trots att den sittande landskapsregeringen investerat en del i nya, mer flexibla hamnar, är lösningen långt borta för hur framtidens skärgårdstrafik ska kunna både vara ändamålsenlig för en levande skärgård, kostnadseffektiv för ett landskap med stora budgetunderskott och klimatmässigt hållbar.
Kommunstrukturfrågan och därtill hörande kriskommunlag kommer också med all säkerhet att aktualiseras också under den kommande mandatperioden. I takt med att ovanstående problem riskerar att bli större kommer också trycket på kommunfullmäktigena att hitta lösningar att öka. Det skulle knappast vara en överraskning om vi ser minst en sammanslagning under de kommande åren.
Till sist kommer också ett flertal kommunfullmäktigen tvingas ta ställning till satsningen på havsbaserad vindkraft. I dag finns en stor spricka mellan invånare och politiker i de fem kommuner i vars vatten vindmöllorna planeras, och landskapspolitikerna. Hur den frågan hanteras får av allt att döma avgörande ekonomisk betydelse inte bara för de fem kommunerna utan för alla 16 – och för landskapet.
Det är lätt att i valrörelsen säga nej, men om eurobuntar läggs framför en kommun med svajig ekonomi lär valet ändå till slut bli svårt.
Det finns många anledningar till att lägga en extra tanke på vilka som är bäst lämpade för att styra just din kommun – för utmaningarna de kommer att ställas inför kommer att bli många och tuffa.
Men vi ska också skänka dem en tacksamhetens tanke för att de ställer upp – för utan kandidater skulle inte Åland fungera.
Jonas Bladh
tel: 266 38f
