Det har varit den märkligaste valrörelsen i valrörelsernas historia. Den ena kandidaten blev, under själva kampanjen, dömd för 34 brott mot vallagarna men är ändå en kandidat. Den andra utsågs i all hast sedan den kandidat som miljoner partisympatisörer röstat fram tvingats inse sina egna tillkortakommanden och hoppat av.
Men det var bara början. Två mordförsök, otaliga påhopp som gränsar till åtalbara för förtal, minimalt med fokus på vad man de facto vill göra med makten, många, många hundratals miljoner i reklam och ett totalt polariserat land senare ska alltså det amerikanska folket avgöra vilken av de två kandidaterna som ska få nycklarna till Vita huset och titeln som den fria världens ledare.
Valet amerikanerna står inför är inget som egentligen är värdigt det stora landet i väster. Kamala Harris är ingen stark presidentkandidat, snarare demokraternas enda hopp när till sist Joe Biden tvingades inse att hans bäst före-datum gått ut. Men Harris har inte visat väljarna att hon är redo att leda under sina fyra år som vice president, och har inte heller övertygat under valkampanjen.
Hennes främsta argument för att bli president är densamma som gällde för Joe Biden för fyra år sedan: hon är inte Donald Trump. Frågan är om det räcker efter fyra ekonomiskt tuffa år för amerikanerna.
Donald Trump å andra sidan kör också på i samma hjulspår. Han, och bara han, kan reda upp alla problem som finns. Han ska slänga ut ”mer än 21 miljoner” illegala migranter, han ska stoppa krigen i Ukraina och Gaza, han kan få bukt med Putin och Xi, han ska sätta tullar på importerade varor från utlandet för att gynna det amerikanska och det kommer att leda till guld och gröna skogar för USA.
Han är, som Trump själv uttryckt det, den utvalda.
Vi skrattade åt honom 2015 när han gled ned för sin guldfärgade rulltrappa och meddelade att han kandiderade. Vi skakade misstroget på huvudet åt honom som president. Vi gladdes när han förlorade 2020.
Men världen överlevde Donald Trump 1.0 – varför ska vi bry oss nämnvärt nu?
För att Donald Trump 2.0 inte har samma bromsklossar runt sig.
Under sin första presidentperiod hade Donald Trump en rad personer runt sig i sin stab som stod upp för institutionerna, för lag och ordning och för den demokratiska traditionen. Många av dem har under de senaste veckorna varnat för en ny period med president Trump.
Den stora faran är att alla de personerna nu är borta. Kvar finns ja-sägare och projekt 2025-folk som i grunden vill förändra det amerikanska samhället. Aborter ska förbjudas, institutionerna, myndigheterna, ska politiseras. Politiska motståndare ska tystas. Nationalism och protektionism ska råda.
Frågan är om världen är redo för Donald Trump 2.0, en Trump utan bromsklossar, utan hämningar och till synes med ett hämndbegär gentemot alla som sagt emot honom som bara växt under fyra år i Mar-a-Lago.
Om, eller när utifrån hur opinionsmätningarna ser ut, Trump vinner bör världen vara redo för kaos, för det är i kaos Donald Trump trivs som bäst.
Bäva månde vi alla.
Jonas Bladh
