För en vecka sedan klottrade fem män ”Åland är vårt”, ”SD” och blå blommor på muren till Finlands ambassad i Moskva. Enligt ambassaden greps männen snabbt av rysk polis, och finska Utrikesministeriet påminde i efterhand Ryssland om landets ansvar att skydda ambassaden och dess medarbetare.
Männens identiteter är ännu okända, och klottret tycks inte ha haft någon djupare politisk innebörd. Trots det väcker händelsen frågor som vi inte får ignorera, särskilt när vi betraktar Ålands plats i den geopolitiska sfären.
Det som vid första anblick kan verka som en banal handling – en grupp män som sprejar ett meddelande på en mur – kan i själva verket vara ett subtilt sätt att markera territorium eller ett försök att skapa oro. Om man ville förlöjliga Sverige, eller särskilt Sverigedemokraterna, som den svenska politiska debatten snabbt kopplade det till, förblir oklart. Sverigedemokraterna var också snabba med att ta avstånd från händelsen. Det verkliga syftet kan ha varit mycket mer grundläggande: att påminna oss om vår sårbara position i Östersjön.
I torsdagens avsnitt av Yle Areenas Nyhetspodden lyfte Rysslandsexpert Hanna Smith behovet av att diskutera värdet av demilitariserade områden, särskilt med tanke på Rysslands agerande på Krim och i andra konfliktdrabbade områden. Enligt Smith speglar klottret ett ryskt narrativ där Åland, likt Krim, ses som en del av Rysslands historiska intressesfär. För Ryssland är Åland, precis som Krim, en plats som har en koppling till deras imperialistiska historia.
Om Ryssland faktiskt står bakom klottret – vilket fortfarande är en spekulation – handlar det om ett desperat försök att skapa splittring i Finland. En annan, mer trolig förklaring är att det var individer, inte en statlig aktör, som ville skapa oro och underminera vår säkerhet. Kanske var det en enskild aktör som ville påminna både Åland och Finland om att Ryssland fortfarande har sina ögon på oss. Kanske var det ett sätt att markera närvaro i en tid då maktkamper och territoriella frågor ständigt ligger under ytan i internationell politik.
Hur trivial händelsen än kan tyckas vara, är den ändå en väckarklocka som påminner oss om att vi inte får ta vår plats i världen för given. I dagens globala situation, där Rysslands aggressiva politik och den internationella osäkerheten växer, måste vi vara på vår vakt.
Det finns de som vill utmana vår autonomi och säkerhet, och det kan vi inte blunda för. Det är dags att vi som ålänningar ser på vår plats i världen med nya ögon, för att förstå både de möjligheter och de risker som vårt geografiska läge medför.
Tara Bamberg
