Den finländska skyddspolisen har den senaste veckan varnat för påverkansoperationer från Ryssland kopplade till den pågående debatten om Nato-anslutning.
De ryska insatserna för att skapa oro har intensifierats och förväntas öka i kraft de kommande veckorna, men det finns bra sätt för oss att stå emot. Det kräver att var och en av oss tar ett större ansvar för vilken information vi sprider – men även hur vi hanterar information.
Vi lever i ett samhälle där det mesta är digitalt. Det är snart omöjligt att göra ens de enklaste ting utan att tillämpa en digital lösning. Samtidigt medför detta att vi har sårbarheter. Inte minst eftersom framväxten av vår digitala värld har skett i snabb takt och digitala barnsjukdomar syns lite varstans.
Däremot är vi inte så digitalt sårbara som debatten ofta vill ge sken av. Visst finns brister, men vi ska komma ihåg att Sverige och Finland är bland de främsta i världen på digital säkerhet och försvar. Det finns ett stort kunnande och samarbetet mellan länderna är stort.
Oavsett hur tekniskt väl förberedda vi är på landsnivå så handlar mycket om hur vi som enskilda individer agerar. Låter vi oss lockas med i desinformations- och påverkningskampanjer bli vi lätt så kallade ”nyttiga idioter” för den ryska regimens kampanjer och vi används för att skapa ökad instabilitet.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap säger att det finns fyra huvudsakliga metoder för påverkan som tillämpas av Ryssland. Den första är kognitiv dissonans där man förvirrar mottagaren genom att erbjuda oerhört många olika alternativa sanningar till en fråga. En annan är konfirmationsbias som när vi söker information för att bekräfta vår nuvarande ståndpunkt. Därutöver används även reflexiv kontroll där man förutsäger individens målgrupps agerande baserad på utvald stimuli och den sista är den ryska paradgrenen Maskirovka – metoder och verktyg som syftar till att vilseleda oss.
Ryssland har tillämpat påverkningskampanjer en längre tid. Varningsklockorna har ringt, men få åtgärder har vidtagits. I stället har vi låtit oss att i allt större utsträckning påverkas av desinformation med resultatet att skiljelinjerna i våra samhällen har växt sig allt djupare. När vi nu går in en tid där vi med säkerhet vet att den ryska regimen kommer att försöka påverka oss måste vi vara observanta. Vi kan, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, stärka vår motståndskraft genom att alltid kontrollera källan till informationen. Fundera på vem som tjänar på att man för informationen vidare och om det kan finnas någon som vill förändra din åsikt. Men inte minst ska vi kontrollera om information vi inhämtar finns på andra ställen och vi ska undvika information som enbart förstärker våra åsikter. Slutligen bör vi tillämpa den gamla devisen om att det inte finns enkla lösningar på komplexa problem. Om enkla sanningar erbjuds bör vi vara extra vaksamma.
Det är inte mycket begärt att vi nu stannar upp, funderar ett extra varv och tar till oss av den viktiga frågan om källkritik. Även om det bara är i våra personliga sociala media-flöden så är det viktigt att vi är medvetna om vad vi sprider. I virala tidevarv kan nämligen felaktigheter spridas snabbt – medvetet och omedvetet. Oroliga tider kräver mer av oss.
Daniel Dahlén
