Onsdagen den 6 november vaknade världen upp till en ny verklighet. Maktbalansen i geopolitiken hade skiftat igen mot det oförutsägbara. Kaffet smakade samma som förut, utsikten ur köksfönstret var densamma. Men världen var inte densamma. Tanken gled till Atlantens andra sida, i den vardag och den världssyn som hade uttryckt sig i valresultatet. Den egna vardagen återspeglades i andras, och i spegelbilden kunde man ana sprickor. Mellan människor och världsbilder, mellan före och efter. Det bekanta och det gemensamma hade glidit längre utom räckhåll.

Demokratier och gemenskap lever och dör med berättelser. Det vi riktar vår uppmärksamhet till och hur vi förstår vårt samhälle hänger ihop med de texter vi skapar och låter oss präglas av.

Texterna vi skriver och läser återspeglar de teman som engagerar oss – från det vardagliga och enkla till det abstrakta och komplexa. Berättelserna, vare sig de bygger på fakta eller fiktion, låter världen reflekteras från många olika vinklar.

En mild och lugn novembermorgon vid Slemmern är inte alltid mörk. Ljuset, blekt och dämpat bakom molnen, växer över vattenytan och lyser upp vassen. Det som förenar och skapar förutsättningar för förståelse behöver inte heller vara storartat, politiskt eller polemiskt. Vardagliga upplevelser är minst lika viktiga.

Som nyinflyttad, ensam och obekväm på Åland vilar Sally Salminens Katrina en stund i skogen: ”Det var så fridfullt och tyst i skogen och luften kändes som balsam för ett sjukt sinne. Om hon bara finge sitta där på stenen och aldrig mer behövde gå tillbaka till människorna! Sitta där utan att tänka, utan att känna, medan mossan vävde en mjuk, grön matta över henne liksom stenarna däromkring.” Det är lätt att känna igen sig i Katrinas tankar. Stor litteratur för oss närmare varandra.

I en orolig tid gör vi klokt i att både lyssna på varandra och se oss i spegeln. Våra texter är en del av allas vår berättelse. Den åländska litteraturen har även ett kulturbärande värde. Vårt språk, som står som grund för självstyrelsen, kan bara utvecklas och bäras upp om vi sätter det i fokus. Språket mår bra av att vi använder det och njuter av det.

Det vi vet om världen och oss själva påverkar även vårt förhållande till omvärlden. Faktaböcker och berättelser som beskriver lokalsamhället visar upp oss för andra. Åland som en del av ett litterärt Norden möjliggörs genom att det skrivna ordet får ta plats.

Världens utmaningar kan bäst mötas av ett samhälle som ständigt utmanar sig genom att ställa sig viktiga frågor. Vilka är vi? Var har vi kommit ifrån? Vart är vi på väg? Det finns förstås inga entydiga svar, och det är bra. Men att spegla sig i texterna runt omkring oss kan föra oss närmare en gemensam bild av världen. På årets åländska bokmässa med temat ”Ur djupet till ytan” bjuds besökare bland annat på historiska tillbakablickar via åländska profiler genom tiderna, berättelser som belyser det dolda och det som är svårt att prata om samt ett axplock ur den nordiska skärgårdens litteratur.

Litteratur ska tillgängliggöras. Skrivande och läsning lägger en stabil grund för diskussioner om samhället och framtiden, vilket sprider ljus i det oförutsägbara. Att samlas kring den skrivna texten är ett enkelt sätt att vara delaktig i att sprida ljus och reflektera. Och det behövs i vår tid – för öppenhet, nyfikenhet, demokrati och gemenskap.