Livsvillkoren har förbättrats rejält för flickor och kvinnor de senaste decennierna. Allt fler män har börjat inse att ökad jämställdhet inte berövar dem privilegier utan tvärtom berikar deras livskvalitet. Globalt sett går klart fler flickor numera i skola än tidigare, klart fler kvinnor är politiskt delaktiga, barnäktenskapen och mödradödligheten har minskat. Det blir bättre år för år, men det går långsamt. Om utvecklingen fortsätter i nuvarande takt dröjer det 132 år tills världen är jämställd, enligt The Global Gender Gap Index 2022, som World Economic Forum har sammanställt.
Tyvärr ser vi just nu en backlash i form av växande religiös könskonservatism hos islamister på det fattigare södra halvklotet och extrema högerkristna på det rikare norra.
Men om vi håller oss till Europa har faktiskt jämställdheten mellan män och kvinnor i EU-länderna ökat på senare tid. Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE mäter sedan 2013 graden av jämställdhet. I den senaste rapporten från i fjol konstateras ett trendbrott: ”I årets upplaga av indexet ser vi den största årliga ökningen i den totala poängen i indexets historia”, heter det i ett uttalande från EIGE. Snittet för EU-länderna överstiger för första gången 70 poäng på den hundragradiga skalan. Toppar listan gör som alla år hittills Sverige som är det enda EU-land som får över 80 poäng. Tvåa och trea kommer Nederländerna och Danmark. Finland kommer på åttonde plats.
Två glädjande aktuella exempel är Frankrike och Irland. Frankrike har som första land i världen just skrivit in rätten till abort i grundlagen. Katolska Irland har tagit bort abortförbudet och planerar en folkomröstning om att ändra grundlagens ordalydelse om att ”genom sitt liv i hemmet ger kvinnan till staten ett stöd utan vilket det gemensammas bästa inte kan uppnås” och att ”mödrar inte av ekonomisk nödvändighet ska tvingas delta i arbete och försumma sina uppgifter i hemmet”. Förslaget är att byta ut orden kvinnan och mödrar mot ett könsneutrala alternativ.
Ord spelar roll för hur vi tänker och tolkar verkligheten.
Här på Åland är ojämställdhetsproblematiken mindre dramatisk, men icke desto mindre högst existerande. Liksom resten av Finland har åländska män generellt sett högre löner än kvinnor, vilket får stora konsekvenser då förvärvsinkomsten ligger till grund för sjukersättningar och framtida pensioner. I Åsubs: ”På tal om jämställdhet” (2021) kan man läsa ”Kvinnornas medelinkomst är lägre än männens. Av de totala skattepliktiga inkomsterna år 2019 tillföll 43 procent kvinnor och 57 procent män. Proportionerna har varit ungefär desamma under 2000-talet /.../ Sett till årsinkomst uppgår kvinnornas skattepliktiga medelårsinkomst till tre fjärdedelar av männens.”
Och det ska bli intressant att se vad landskapsregeringens beställda Åsub-undersökning av mäns och kvinnor tidsanvändning för obetalt hushållsarbete kommer fram till. Som Obunden samling påpekade under lagtingets frågestund i onsdags är det upp till de enskilda familjerna att själva besluta hur man vill arrangera driften av hushållet. Men precis som ord spelar roll för hur man tänker om verkligheten spelar inbyggda strukturella orättvisor roll för hur man fattar beslut om hushållsekonomi.
Du kära åländska flickebarn kommer att växa upp i ett tryggt och rikt samhälle, där det finns alla möjligheter att förverkliga dina intressen. Här är lite konservativt och det gäller att stå på sig. Men åländskor har ofta starka röster. Låt ingen annan säga åt dig vem du är eller vad du kan göra. Och var snäll mot dig själv och de som är snälla mot dig. Även de små pojkarna, för de har det inte heller alltid så lätt.
Petter Lobråten
tel: 26 633
