Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) har presenterat vårens konjunkturrapport – en lägesrapport som berättar var vi står och vad vi har att vänta. Det första man noterar vid läsning av rapporten är att den skvallrar om en stark framtidstro bland de åländska företagen. För trots pandemins djupa spår och ökad inflation har de flesta åländska företag fått fart på sin verksamhet och Åsub spår dessutom tillväxt i de flesta branscher. Må vara att vi kommer från låga nivåer, men det viktiga i det här läget är drivkraften och tron på en bättre morgondag. Den åländska volymtillväxten i bnp beräknas för 2021 bli närmare åtta procent för att sedan bli runt sex procent 2022. Det är en stark volymtillväxt, men samtidigt hämmas tillväxten av ökad inflation. Dessutom är Ålands bnp även under nästa år, enligt dessa preliminära beräkningar, fortsättningsvis under 2019 års nivå. Till det kan tilläggas att den åländska ekonomin inte återhämtar sig lika snabbt som den svenska eller finländska ekonomin – Åland halkar således efter. Det visar hur stark negativ effekt pandemin hade på den åländska ekonomin. På den positiva sidan finns dock den åländska arbetsmarknadsutvecklingen. Efterfrågan på arbetskraft är god och enligt Åsub beräkningar ska vi ha en genomsnittlig arbetslöshet på fem procent 2022 för att sedan sjunka ytterligare inkommande år.

Däremot förefaller de åländska hushållens framtidsutsikter vara något mer negativa än de finländska hushållens. Det gäller främst förväntningar på den egna ekonomin, vilket med stor sannolikhet har att göra med en stigande inflation och växande allmän oro.

I det stora hela är det en positiv bild som rapporten visar upp. Visserligen är det främst de större företagen som gör de mest positiva framtidsbedömningarna, men överlag visar samtliga branscher upp en positiv framtidstro.

Av siffrorna att döma är det dock återigen de mer tjänstebetonade branscherna som har starkast framtidstro. Det är viktigt för det är inom tjänstebranschen som Åland har sina större möjligheter till tillväxt. Samtidigt ser vi att transportsektorn, fastän man är positiv, räknar med fortsatta utmaningar vilket i det stora påverkar Ålands möjligheter till återhämtning.

Bortom rapportens positiva signaler finns även orosmoln. Inte minst det faktum att Åland halkat långt efter och inte har samma fart i tillväxten och återhämtningen som våra närregioner. Men även för att inflationen sakta tär på den volymtillväxt som Åland ändå uppvisar.

Däremot måste vi vara tydliga med att det kunde sett värre ut för Åland och de åländska företagen. För det var i sista stund som pandemin och nedstängningen av samhället upphörde. En fortsättning hade varit förödande.

Det tar år innan vi är tillbaka på samma nivå som innan pandemin. Bara det faktum att vi enligt prognoserna är tillbaka på 2019 års nivå först efter 2023 är utmanande. Inte minst eftersom även inflationen, energiförsörjningen och tillgången på varor påverkar det åländska samhällets tillväxtmöjligheter. Allt detta ställer stora krav på såväl företag som anställda. Ökad produktivitet samt kreativitet krävs av samtliga parter. Samtidigt ska vi komma ihåg den positiva framtidstro som det åländska näringslivet ändå uppvisar. Det är något att bygga vidare på och ta med oss i tider där det är lätt att fokusera på de utmaningar vi för tillfället ständigt verkar ha runt oss.

Daniel Dahlén